Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Hoppet står till Kammarrätten

Ruben Agnarsson | 07 jun , 2019
Brottsutredningen kring Knutbydramat i januari 2004 är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria. Händelserna är lika overkliga som uppseendeväckande. Sara Svensson, då en 26-årig tjej från Vaggeryd, har erkänt att hon höll i mordvapnet. Förundersökningen visar att Sara Svensson hotades av kretsen kring Farid Lamrani – den som skaffade fram mordvapen, vapenträning och logi veckorna innan Knutbydåden. Lamrani och hans kumpaner uppmanade henne att ljuga för polisen om mordvapnets ursprung.
Hoppet_star_till_Kammarratten
Polisen avstod från att undersöka vapnets bakgrund, frågor om vapnet undveks konsekvent i förhören, inga mobiltelefonsamtal återskapades från Farid Lamranis mobiltelefon. Vapnet förstördes istället av SKL, på uppdrag av polisen.
”Vi har en teori om var den kommer ifrån, men det är för känsligt. Jag kan inte berätta mer”, sade spaningsledaren i Knutbydramat, Kenneth Ågren, i Expressen den 7 februari 2004 om Farid Lamranis ödesdigra vapenleverans.


Den 31 januari 2004, tre veckor efter mordet, berättade Sara Svensson att hon vilselett polisen om vapnets ursprung på uppdrag av Farid Lamrani och hans kumpaner.
Hon beskrev samtidigt i förhören hur hon var rädd för att hon eller hennes pappa skulle råka illa ut om vapnets ursprung blev känt: ”Därför valde jag att säga en annan ort. Jag tror att jag är rädd för att de ska leta rätt på uppgifter om mig”, uppgav Sara Svensson.
I ett polisförhör den 11 mars 2004 sade Farid Lamranis fru att maken befann sig i fängelse i Marocko. Knappt en vecka senare ställde Rikskriminalpolisen en fråga om Farid Lamrani till marockanska myndigheter. Svaret kom ett år senare, den 22 mars 2005.
Då hade polisen redan lagt ned utredningen mot Farid Lamrani, med hänvisning till att han befann sig i fängelse i Tunisien. Dessförinnan, i september 2004, publicerade Expressen en intervju med Lamrani – från ett fängelse i Marocko.
I september 2007 fick den svenska folkbokföringen en dödsattest gällande Farid Lamrani som uppgav att han i själva verket hade befunnit sig – i Sverige.


Den 17:e maj i år kontaktade Inblick Polismyndigheten för att få en kopia på det femton år gamla svaret från Marocko gällande Farid Lamrani. Myndigheten tog inledningsvis ett tjänstemannabeslut med bedömningen att handlingen från Marocko inte kunde lämnas ut eftersom det ”inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att någon närstående till den enskilde lider skada eller men”.
I det överklagbara myndighetsbeslut som kom den 29:e maj bedömde Polismyndigheten istället att det skulle ”störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser” om innehållet i svaret från Marocko offentliggjordes. Polismyndigheten ville inte ens lämna ut handlingen i maskerad form.


Mer än 15 år efter Knutby-dåden hemlighåller alltså polisen uppgifter om Sara Svenssons vapenkurir, vapeninstruktör och bostadsvärd veckorna innan mordet och mordförsöket. Är det uppgifterna om att Lamrani var polisinformatör och att mordvapnet kom från polisens eget vapenförråd som ligger bakom detta?
Det är inte första gången polisen menar sig stå över den svenska grundlagen. Kammarrätten beslutade nu i februari att underkänna polismyndighetens vägran att till Inblick lämna ut en kopia på den anmälan som upprättades på Särskilda utredningar (SU) mot Kerstin Dejemyr, initiativtagare till polisens metoo-upprop #nödvärn.
Kammarrättens dom tvingade polismyndigheten att släppa handlingar som visade att kommissarie Ing-Louise Andrén på SU den 26 mars förra året polisanmälde visselblåsaren Kerstin Dejemyr, vars metoo-upprop engagerade 5000 anställda inom poliskåren.
Offentlighetsprincipen är en av Sveriges fyra grundlagar som innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet. Det är bara att hoppas att Kammarrätten återigen kan hjälpa polismyndigheten att följa Sveriges grundlag.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
eBlick
I_otakt_med_tiden
jun 20, 2019
Det svenska försvarets omstrukturering åren 1996-2004 är en av de mest omfattande förändringarna av offentlig verksamhet i Sverige någonsin. I slutet av 1980-talet hade Sverige – som vid denna tid inkallade i stort sett alla män till värnplikt och krigsplacering – ett försvar som efter mobilisering omfattade 850 000 man, vilket idag idag har sjunkit i hop till mindre än en tiondel, konstaterar boken ”Förnyelse eller förfall” med Fredrik Carlsson som redaktör.
eBlick
jun 13, 2019
Sedan frilansjournalisten Sigrid Melchiors artikel i RFSU:s tidning Ottar startade mediedrevet i svensk EU-valrörelse genom att beskriva den konservativa gruppen i EU-parlamentet som bakåtsträvande, har liberala Dagens Nyheter (DN) haft sex kritiska artiklar om Lars Adaktusson (KD). Trots att Melchiors uppföljningsartikel i DN till hennes påhopp i Ottar var hårt vinklad och utelämnade centrala fakta, ångrar chefredaktör Peter Wolodarski – som tidigare drev liberal opionionsbildning i egenskap av chef för DN:s ledarsida – ingenting i tidningens bevakning.
eBlick
jun 07, 2019
Brottsutredningen kring Knutbydramat i januari 2004 är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria. Händelserna är lika overkliga som uppseendeväckande. Sara Svensson, då en 26-årig tjej från Vaggeryd, har erkänt att hon höll i mordvapnet. Förundersökningen visar att Sara Svensson hotades av kretsen kring Farid Lamrani – den som skaffade fram mordvapen, vapenträning och logi veckorna innan Knutbydåden. Lamrani och hans kumpaner uppmanade henne att ljuga för polisen om mordvapnets ursprung.
eBlick
maj 31, 2019
Barnboken ”Alice i Underlandet” beskriver den lilla flickan Alices äventyr i en fantasivärld som strider mot all logik. I den upp och nedvända sagovärld som Alice hamnar i, möter hon en larv som röker vattenpipa och som ger henne meningslösa råd, träffar en kurir med fiskhuvud som ger henne en inbjudan till en hertiginna, där hon får se en bebis förvandlas till gris och får råd av den flinande Cheshirekatten. Katten visar henne vägen till Hattmakaren och Påskharen, där hon får vara med om ett förvirrat tekalas.
eBlick
maj 16, 2019
171 artister och kulturarbetare krävde nyligen att John Lundvik ska bojkotta Eurovision Song Contest i Israel som avgörs till helgen. Det skedde veckorna innan de Iranstödda terrorgrupperna Hamas och Islamiska Jihad avfyrade 700 missiler mot civilbefolkningen i södra Israel i ett försök att skrämma omvärlden inför Eurovision. Terrorgruppernas attacker dödade fyra israeler och skadade närmare 80 personer.
eBlick
maj 09, 2019
Bedriver internutredningens underrättelsetjänst Särskilda utredningar (SU) systematisk förföljelse mot kvinnor som anmält poliser för våldtäkt? Anliter de till och med stalkers, infiltratörer och kriminella för att undergräva kvinnornas förtroende?
eBlick
maj 03, 2019
Beväpnade män attackerade kristna i en by nära Ramallah efter en dispyt med en företrädare för den palestinska myndigheten, skrev Jerusalem Post i helgen. Kristna har därför vädjat till den palestinska myndigheten att skydda dem från attackerna.
eBlick
apr 26, 2019
I en rad terrordåd i Sri Lanka på påskdagen sprängdes kyrkor och hotell av självmordsbombare som genom blodiga attacker tog med sig 300 personer i döden, medan ytterligare 500 skadades. Gärningspersonerna som gripits tros vara med i en islamistisk organisation.
eBlick
apr 18, 2019
Gotland blev själva sinnebilden för de fredsillusioner och den åtföljande nedrustning som var vägledande för det säkerhetspolitiska etablissemanget i Sverige vid millenieskiftet. Tiotusentals soldater på Kustartilleriregementet, Luftvärnsbataljonen, Artilleriregementet och Gotlands regemente P18 byttes av S-regeringen ut mot 500 statstjänstemän från Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar. Gotland stod genom regeringen Perssons försorg utan förband för första gången sedan Rysslands invasion av Gotland för mer än 200 år sedan.
eBlick
apr 04, 2019
För knappt två veckor sedan avslutade det Socialdemokratiska Arbetarpartiet sin 40:e ordinarie partikongress med att kräva ett förbud mot alla religiösa friskolor. Alla religiösa friskolor är nämligen per definition problemskolor, menar den person som stod bakom förslaget, 16-årige Sebastian Rasmusson från Härnösand, vars mamma Maria Rasmusson är skolforskare på stadens universitet.
eBlick
mar 28, 2019
1965 års abortkommitté som presenterade sitt betänkande den 3 september 1971 gjorde avsteg från de kristna värderingar som i århundraden legat till grund för Sveriges lagstiftning. Kommittén öppnade för ett inhumant och livsfientligt resonemang, som bröt respekten för människovärde och människoliv.