Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Bilden av Olof Palme

Ruben Agnarsson | 08 mar , 2018
Värnade Olof Palme betydligt mer om Sveriges nationella integritet än vad som hittills har framkommit? Kände han i själva verket ett större säkerhetspolitiskt ansvar än vad delar av hans politiska omgivning har velat erkänna? Satte han i praktiken tydliga gränser för sina medarbetare när det gällde hur långt han var beredd att gå när det gällde eftergifter till Moskva?
Bilden_av_Olof_Palme
Mycket tyder på att så var fallet.
Olof Palme var en mångfacetterad person. Medan radikala politiker och opinionsbildare på vänsterkanten – som Pierre Schori och Jan Guillou – gärna vill lyfta fram de relationer och möten som de själva initierade åt den socialdemokratiske ledaren, förmedlar Olof Palmes egen bakgrund och livsgärning delvis en helt annan bild.
Hans egen far Gunnar Palme var direktör på försäkringsbolaget AB Thule, som senare blev Skandia. Som barn hälsade Olof Palme på somrarna ofta på sin farmor Elisabeth Sophie von Knieriem på det adliga godset Skangal i Lettland, innan det nationaliserades i samband med den sovjetiska ockupationen. År 1994 donerade hans bror Claës och frun Maud Palme godset Skangal till svenska Frälsningsarmén.


Olof Palme var under en tid byråsekreterare på Försvarsstaben, rapporterade i sin ungdom till CIA och namngav bland annat tre svenska vänsteraktivister som deltog i en internationell, kommunistdominerad, studentkonferens i Prag 1950, skrev Dagens Nyheter för 10 år sedan.
Registreringen av svenska kommunister som misstänktes samarbeta med KGB inför ett sovjetiskt maktövertagande i Sverige, skedde inte främst av partiegoistiska skäl.
Palmes skarpa kritik mot USA med anledning av de grymma bombningarna i Vietnam kan knappast tas som intäkt för eftergifter gentemot Moskva. Detsamma gäller stödet till ANC och till Nelson Mandela. Det är självklart inte bara kommunister som är emot apartheid, även om KGB försökte utnyttja även denna sakfråga.
I stället kan ett genuint engagemang för de svaga och utsatta skönjas i den svenske statsministerns vägval i dessa frågor. Det innebär inte med automatik en USA-fientlighet. När Olof Palme år 1985 inbjöds till USA för att hålla en föreläsning Harvard University avböjde han arvode, men lät universitetsledningen förstå att hans son Joakim Palme gärna ville studera vid universitetet. Strax efter besöket antogs Joakim Palme som stipendiat och kunde påbörja sina studier till hösten.


Stipendiet uppmärksammades i media och taxeringsnämnden fann att Palme skulle betala skatt för stipendiet, vilket Palme överklagade till länsrätten den 26 februari 1986. Den 12 mars upptäcktes att originalinlagan från Palme saknades och att även all information om ärendet raderats ur Länsrättens databas. Raderingen visade sig ha gjorts klockan 18:23 på morddagen, endast några timmar innan mordet. Vem kan ha varit så angelägen om att dölja Olof Palmes positiva syn på USA:s utbildningsväsende?
Olof Palmes grundmurade stöd – i direkt konflikt med Pierre Schori – för UD:s folkrättsexpert Bo Teutenberg i dennes tuffa förhandlingar med Sovjet om gränsdragningar utanför Gotland, är ett annat exempel som pekar i samma riktning. Professor Teutenberg själv beskriver det som att öppet krig rådde på UD i samband med dessa förhandlingar. 


Nu har Uppdrag granskning avslöjat hur Palmeutredaren Thure Nässén manipulerade utredningen mot Christer Pettersson inför åtalet 1989. Bland annat handlar det om att han lockade missbrukare med belöningen på 50 miljoner. Men det stannar inte där. Efter den friande domen i hovrätten så fortsatte Nässén att arbeta för att Pettersson skulle fällas och erbjudas förmåner i utbyte mot ett utpekande.
Ett av de vittnen som lockades med belöningen på 50 miljoner kronor förhördes 43 gånger och ändrade sin historia efter hand.
Bilden börjar nu klarna. Christer Pettersson behövdes för att dölja det egentliga motivet för det tragiska statsministermordet den 28 februari 1986.
RUBEN AGNARSSON
Chefredaktör
ruben@inblick.se
eBlick
Mycket_star_pa_spel
jun 02, 2020
Den svenska ekonomin prövas i grunden under coronapandemin. På samma gång står landet inför stora utmaningar som kräver miljardinvesteringar och politiskt samförstånd. De utmaningar som nu ligger på riksdagens bord rör i första hand det svenska försvarets finansiering och den framtida migrationspolitiken.
eBlick
maj 22, 2020
Vänster-internationalens stora festdag första maj, fick i år ställas in. Det blev inga sedvanliga tåg med röda fanor, plakat, allsång och slagord, där de traditionen trogen demonstrerade mot (s)in egen förda politik.
eBlick
maj 07, 2020
Vi lever i den yttersta tiden eller vi tror det i alla fall. Genom historien har människor trott sig leva i unika tidsperioder som varit brytpunkten mellan gammalt och nytt. Att tro sig leva i en avgörande tid är mänskligt och vi vill att just det vi upplever ska vara unikt eller i alla fall lite extra viktigt.
eBlick
apr 30, 2020
Mitt i pågående pandemi är det snart dags för student och examensfirande. Våra unga har kämpat väl och skaffat sig en utbildning, och springer glada ut till framtiden. Eller borde i alla fall få springa glada ut till framtiden.
eBlick
apr 23, 2020
Coronakrisens största fokus ligger på att skydda de äldre och de med underliggande sjukdomar som gör att de är speciellt utsatta för coronaviruset. Helt rätt så långt, det är självklart i ett humant samhälle att de äldre, sjuka och svaga skall skyddas i en kris.
eBlick
apr 17, 2020
Sverige har firat påsk. Påskhelgen är över och Sverige håller på att gå tillbaka till det vanliga livet, så långt det nu går i dessa dagar.
eBlick
apr 02, 2020
Vi är mitt inne i en hälsokris, men inte enbart det, vi upplever också en oroskris som drabbar människor på många sätt, samtidigt har vi också hamnat i en ekonomisk kris.
eBlick
mar 19, 2020
I coronakrisens fotspår dyker de upp som ett brev på posten, de självutnämnda smittskyddsexperterna som vet hur krisen ska hanteras. Inte för att de är sakkunniga men de har ju Google, Facebook och Twitter.
eBlick
mar 12, 2020
En period under åttiotalet när Sverige hade en arbetslöshet på runt 12 procent reste jag en hel del i Finland, som samtidigt hade en arbetslöshet på cirka 25 procent. Var fjärde finsk medborgare var alltså arbetslös. Svensken klagade högljutt över tuffare tider, sämre ekonomi och oron inför framtiden spred sig som en epidemi i landet. Men jag hörde aldrig en finne klaga över situationen.
eBlick
mar 05, 2020
Israel gick till val för tredje gången på ett år. Vid 18-tiden i måndags kväll var valdeltagandet tre procent högre än tidigare, vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1999 i Israel.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 20 apr, 2020
Christian Mölk | 13 apr, 2020
Christian Mölk | 03 mar, 2020
Christian Mölk | 27 feb, 2020
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020
Christian Mölk | 11 nov, 2019
Christian Mölk | 30 okt, 2019