Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Försvarstoppar beskriver ryskt anfall

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2020
Försvarsmaktens möjligheter att hålla frispråkiga officerare i schack genom lön och befordringsmöjligheter upphör vid pensionen. Två pensionerade försvarstoppar som är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin varnar för ett ryskt angrepp på Sverige. – Boken ger en realistisk bild av hur ett angrepp skulle kunna se ut, säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.
Forsvarstoppar_beskriver_ryskt_anfall
I boken ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023” (2019) beskriver två höga militärer hur Sverige överraskande utsätts för en rysk invasion.
Det börjar med landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar, men invasionsförberedelserna har påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar. Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Kungafamiljen kidnappas och viktiga hamnar tas över.
”Sveriges politiker vägrar länge att se sanningen i vitögat. I stället för att förbereda för landets försvar, förfaller de till käbbel och twittrande… Samtidigt som Sverige är oförberedda ekonomiskt, militärt och politiskt är ryssarna förberedda till tänderna… Ryssarna utnyttjar den svenska blåögdheten...” säger Magnus Glenning, historieåterskapare på den militärhistoriska bokklubben Pennan och Svärdet i en presentationsvideo om boken.

Anfall mot Gotland

Författaren Tommy Jeppsson var tidigare bataljonschef vid Norrlands trängregemente och lärare vid svenska, norska och finska Försvarshögskolorna. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och redaktör för Krigsvetenskapsakademiens och Allmänna försvarsföreningens tidskrifter.
Medförfattaren Björn Anderson är generalmajor och tidigare chef för Norra militärdistriktet och var tidigare stabschef på Försvarshögskolan.
Tillsammans har de bland annat skrivit ”När kriget kom till Gotland” (2016), ”Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön” (2017) och ”Gotland befriat - men till vilket pris?” (2018). De tre böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland, samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland.
Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet.

Tänkbart angrepp

Generalmajor Karlis Neretnieks, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare rektor på Försvarshögskolan, har läst ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023”.
– Boken är en popularisering av ett tänkbart ryskt angrepp på Sverige, säger han till Inblick.
– I mina ögon är boken skriven på ett realistiskt sätt, även om författarna har populariserat innehållet. Boken är ett sätt att sprida kunskap om de problem som samhället kan stå inför i den händelse av att vi blir angripna, fortsätter Neretnieks och menar att boken samtidigt visar på bristerna i svensk försvarsförmåga.
– Det är en klart läsvärd bok för den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik och som vill ha en populärbeskrivning av hur ett krig faktiskt skulle kunna gestalta sig. Deras analys är klart professionell.

Hur har boken tagits emot?
– Reaktionen har varit tystnad. Jag har inte läst något negativt, snarare lutar det åt tystnad. Det som beskrivs är nästan för obehagligt att tänka på. Det är både obehagligt, otrevligt och skrämmande och då förtränger man det hellre.
– Sedan finns det en tröghet i det politiska systemet. Våra politiker gjorde efter det kalla krigets slut en fullständigt felaktig analys av framtiden. Därför avrustade vi så att vi knappt hade något försvar. Nu börjar man vakna lite, det är lite av eftertankens kranka blekhet, säger Karlis Neretnieks, som menar att den säkerhetspolitiska oron har ökat under det senaste året.
– Faktorerna är så många. Europas ovilja att föra en gemensam, handfast och tydlig politik mot Ryssland har gjort att Europa är ganska splittrat, en splittring som har ökat den senaste tiden.
– Andra osäkerheter är att britterna lämnar EU, oron i Mellanöstern, Rysslands aggression mot Ukraina och Kina som en ny global maktspelare.

Fick sparken

Tommy Jeppsson och Björn Anderson är inte de första höga militärerna som varnar för ett kommande anfallskrig mot Sverige. Generalmajor Anders Brännström blev rikskänd via medier i januari 2016 när han varnade för att Sverige ”kan vara i krig inom några år”.
I januari 2018 följde han upp med en interjvu i DN med rubriken ”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”. Skillnaden mellan Brännström och Jeppsson/Andersson var att Anders Brännström fortfarande hade en anställning. Generalmajorens frispråkighet medförde att han fick sparken av ÖB.

 Blir militärer mer frispråkiga när de pensioneras?
– Ja, men det gäller nog inte bara militärer. Det har varit upp och ner när det gäller att delta i försvarsdebatten som aktiv officer. Under mina 40 år som officer har jag varit med om perioder där höga chefer kraftfullt uppmuntrat underlydande till att delta i debatten och andra perioder när det varit tvärtom, säger Karlis Neretnieks.
– Det är en balansgång mellan att skapa förtroende och påtala felaktigheter. Kan man vara chef på Volvo och samtidigt säga att ”våra bilar håller inte måttet”? Hur kan man framföra kritik men samtidigt inte göra de underlydande missmodiga?

De som ska försvara landet riskerar sina liv vid en konflikt. Är det då inte mer ärligt och omtänksamt att ge en realistisk bild?
– Visst är det så. Men det här dilemmat har vi alltid levt med: behovet av att skapa tilltro till försvaret och peka på behoven av förbättringar. Det finns en viss kulturskillnad när det gäller att presentera sina behov. Flygvapnets sätt har ofta varit att framhäva hur duktig man är och därmed värd att satsa på, medan armén ofta har kört den andra varianten: ”vi har stora brister som måste rättas till”.
– Det är lite olika sätt att få politiker att inse att det behövs mer pengar.

Hur är stämningen inom den svenska militären?
– Alla är glada över att försvaret till delar överlevde början av 2000-talet och att det trots allt nu sker framsteg. De senaste månaderna har dock käbblet om pengarna – att inte det som politikerna i Försvarsberedningen var överens om är finansierat – väckt misstämning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
Karins_pappa_dog_fick_inget_veta
feb 27, 2020
Ett nätverk av poliser som kan knytas till Socialdemokraterna ligger bakom de manipulerade polisutredningar som i över ett decennium undergrävt Karins trovärdighet, efter att hon anmälde den polis hon bodde tillsammans med för våldtäkt. Hennes syskon har nu allierat sig med detta nätverk för att – som Karin misstänker – göra henne arvslös.
eBlick
feb 27, 2020
Förra söndagen bad hundratals troende vid Västra muren för de som drabbats av coronaviruset. – Som judar tror vi att Gud har makten att komma med helande. Vi är inte läkare, men vi kan be, säger Rabbi Avi Berman.
eBlick
feb 27, 2020
Den omdebatterade utställningen ”Medlöperi och Motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu”, på Norrköpings stadsmuseum, har lockat stora skaror besökare. Förra lördagen slogs nytt besöksrekord. Utställningen, som belyser nazismens historia i Norrköping från 1930-talet och framåt, har utsatts för hot och påtryckningar från nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen och har även polisanmälts av Sverigedemokraterna.
eBlick
feb 20, 2020
Sirenerna studsar mellan husets väggar. Polisbilar kör i rad i hög hastighet mot Barnevernets kontor i Stavanger. Vissa av dem stannar vid ingången till byggnaden vid St. Olavs gate, andra på Løkkeveien. Fem polisbilar anländer, sju poliser stormar in i byggnaden.
eBlick
feb 20, 2020
För att förstå vad som händer i och kring Israel idag är det viktigt att ha den historiska bakgrunden. I Inblicks nya serie om Israels pionjärer presenteras män och kvinnor som varit viktiga i förberedelsearbetet när den nya judiska staten skulle födas fram. Många av dem blev pelare i den nyfödda statens politiska och industriella arbete.
eBlick
feb 20, 2020
I augusti 2018 tillträdde Rigmor Holst som chefredaktör. Efter att ha varit sjukskriven en tid lämnar hon nu över till Hans och Eva Marklund. Inblick ställde fem frågor till Rigmor om tiden som chefredaktör.
eBlick
feb 13, 2020
Varje år äger en mycket speciell försoningskonferens rum vars syfte är att sammanföra dem som inte skulle kunna samlas under några andra omständigheter: judiska och arabiska troende från hela Mellanöstern.
eBlick
feb 13, 2020
Hans och Eva Marklund vill på Alla hjärtans dag starta ett upprop på nätet för äktenskapet, We two, Vi två. – Vi behöver lyfta fram äktenskapet betydelse i vårt samhälle idag, när cirka 50 procent av alla äktenskap går sönder, säger Hans till Inblick.
eBlick
feb 13, 2020
Under 2018 ägde 24 958 skilsmässor rum i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Det är nästan 1 000 fler skilsmässor än året innan. Samtidigt gifte sig drygt 50 000 personer. – De höga skilsmässotalen kan vara en konsekvens av samhällets ändrade värderingar, säger prästen Ole Olsen, till Inblick.
eBlick
feb 06, 2020
I dagarna tvingas hundratals personer, en majoritet av dem är ensamkommande ungdomar, lämna Migrationsverkets boende. En i allra högsta grad osäker tillvaro i hemlöshet, utsatthet och kriminalitet är vad som väntar dem när de nu slängs ut på gatan.
eBlick
feb 06, 2020
Ofta talas det om ”palestinierna” som om de vore ursprungsbefolkningen i det som är dagens Israel. Men detta stämmer inte överens med verkligheten. Två frågor som behövs ställas är: Finns det ett historiskt, självständigt land som heter Palestina och vad är i så fall det landets historia och dess gränser?
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 27 feb, 2020
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020
Christian Mölk | 11 nov, 2019
Christian Mölk | 30 okt, 2019
Christian Mölk | 13 aug, 2019
Ruben Agnarsson | 23 maj, 2019