Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Handbojor, isoleringscell och kvinnofängelse

Ruben Agnarsson | 06 dec , 2019
När svenska polisen grep fembarnsmamman Solveig för att hon flydde från Barnevernet skedde det efter stora polisinsatser och ledde till en omfattande svensk mediebevakning. Nu berättar hon själv för första gången om det dramatiska gripandet, om åtta dagar i isoleringscell och fyra månaders vistelse på kvinnofängelse.
Handbojor,_isoleringscell_och_kvinnofängelse
Solveigs ärende har fått stor polisiär och medial uppmärksamhet i Sverige. Fallet har hanterats av åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Malmö och ett stort antal riksmedier rapporterade om gripandet genom att TT citerade Smålandsposten i samband med att Solveig greps i början av det här året.
– Det var en polispatrull som fick upp spår på de här och följde efter. Då hoppade tre personer ur bilen och sprang till skogs, sade en polis till Smålandsposten, som fortsätter:
”Den 50-åriga kvinnan kunde gripas i samband med kontroll av en bil sydväst om Växjö”.

Hundpatrull i natten 

Tidningen beskriver hur en stor polisinsats sökte efter de tre personerna under kvällen och natten. Bland annat sökte polisen med flera hundpatruller i området och tågtrafiken mellan Diö och Vislanda stoppades helt under ungefär en timme.
– Vi beslöt oss för att stoppa trafiken för att det inte skulle hända en olycka när det är mörkt ute, sade den polis som ledde jakten.
Vid 01.30 kunde polisen meddela att alla tre som sprang iväg hade hittats. Kvinnan greps eftersom hon var internationellt efterlyst i Norge för grov egenmäktighet med barn, medan de två minderåriga barnen – som var nerkylda – omhändertogs av socialtjänsten, rapporterade Smålandsposten, som också berättar att bilen togs i beslag och att ärendet tagits över av åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Malmö. 

Fast i handbojor

Nu berättar Solveig för första gången offentligt om det dramatiska gripandet i januari, natten då hon och hennes två barn blev gripna i skogen. Solveig greps först. Hennes son sprang vidare med den äldre systern framför sig. Den polis som grep Solveig höll fast henne, en schäferhund och sin gps under tiden som han talade i sin mobil, monterad i en krage. 
Polisen bad om förstärkning, Solveig beskrevs i telefonen som ”näsvis”.
– Jag fick sitta i snön för att ta på mig min vintersko. Två poliser kom, de satte handbojor på mina händer bakom ryggen. De lyckades inte få upp min mössa, den ligger fortfarande kvar i bäcken, berättar Solveig.
Tre poliser följde Solveig genom skogen. En höll tag i Solveigs krage, en annan i handbojorna på ryggen.
– Jag var ”otrevlig”, enligt polisrapporten. Jag berättade om norska Barnevernet och frågade: ”Vet ni hur många barn som hämtas av Barnvernet i Norge varje dag? Och i Sverige? Och hur många som tas utan att det är tal om våld eller missbruk? Barnevernet tänker ta min son, för att han nekar att gå till skolan på grund av mobbning!”

”Hon kan dö”

Sonen blev gripen strax efter Solveig, flickan strax därefter. ”Hon kan dö!” sade polisen till Solveig och efterlyste ett signalement.
Solveig fördes sedan till en ”isoleringscell”. En säng, en tunn madrass, en filt, en toa och ett litet fönster uppe på väggen. ”Här får du sitta och tänka över vad du har gjort”, sade polismannen.
– Poliserna var arga. Där satt jag i åtta dygn, berättar Solveig.
Nästa dag frågade hon var hennes barn var. Det visste inte polisen. Inte advokaten heller.
– Jag satt åtta dygn i isoleringscell. Tre dygn räknas som tortyr, enligt Amnesty, säger Solveig, inlåst med sig själv och sina tankar. 
– Man måste vara bra på att vara ensam. Jag var slutkörd och försökte lägga bort negativa tankar. Jag tänkte på mina barn, min familj, kollegor, barn på jobbet, alla trevliga samtal och händelser tillsammans med dem som jag tycker om. 

Stor ovisshet

– Jag satt där med ovisshet om vad som hänt de käraste jag har. Polisen ville straffa mig, tillägger hon och beskriver hur hennes ”tröst” var att barnen var beredda, så beredda man kan bli. 
– Jag tänkte: Vad är det för ett hat som gör att polis och Barnevernet skiljer barn så brutalt från sin mamma? En helt normal mamma och helt normala barn? Andra barn blir tagna utan att vara beredda. Men en chock är det ändå, och en djup, djup sorg. Ett trauma, ytterligare ett övergrepp, efter mobbningen där skolan inte gjorde någonting åt skolmiljön.
Solveig berättar om sin vanmakt inför polisens och Barnevernets agerande. Hon tror att många känner igen detta i relationen med Barnevernet.
– Jag som alltid gjorde mitt bästa, i alla saker, aldrig ljuga, aldrig blir arg, alltid jobba på och göra mitt bästa för barnen, för mannen, för familjen och på jobbet. Se till att barnen får en slitstark och god barndom, förklarar Solveig och påminner om hur mobbingen mot sonen på skolan fick henne att vända sig till skolan för ett samarbete.
– Min man och jag trodde på skolan. Mer lojala människor till myndigheter är svårt att hitta. Men skolan menar istället att vi är problemet, eller rättare sagt JAG. Att lägga över alla problem till Barnevernet blev skolans lösning. En skola som inte ser till att skolmiljön är harmonisk. Polisen lyssnar automatiskt till Barnvernet.
– Det är förfärligt! Detta är den lilla människans vanmakt mot institutioner. Ett Barnevern utan kontroll. Ingen forskning om hur går det med dessa barn.  
 

Satt i kvinnofängelset

Solveig beskriver sin tillvaro i kvinnofängelset i Sarpsborg.
– Fängelsevakten sade att detta nästan var som att vara på lägerskola. Jag måste klä av mig, blev visiterad och fick sedan plats i ett rum med fyra sängar och fyra skåp. Det fanns två våningssängar och ett bord framför fönstret. Det var ett gammalt militärläger, beskriver hon. 
– Vi var två på rummet, men snart fylldes det upp. För varje ny person blev nätterna mer oroliga. Några behövde upp mitt i natten, i sin oro måste de ut och röka. Värre var det när någon pratade i sömnen eller satte sig upp i sängen och inte visste var de var. 
Hon fick höra förtvivlade berättelser från människors liv: ”jag hittade min bror död i vattnet…” eller tjejer som i telefonen försäkrade sin mor om att ”här i fängelset är det vanliga människor att prata med”.
– Alla måste jobba, i köket, i verkstaden, i tvätteriet eller studera jordbruk. Och alla räknades fyra gånger varje dag, uppradade utanför sitt rum.

Fängslad fyra veckor i taget

Solveig konstaterar att de flesta som sitter i fängelse har en dom och vet hur länge de ska sitta.
– Jag satt i ”förvar” och visste inget. Jag blev fängslad fyra veckor i taget. Ska man prata med sin advokat, blir det att sitta i gången medan andra hör, eller i en box med kö utanför.
– I rätten sade de att barnen skulle se sin mamma minst var tredje vecka. Barnevernet tog nio veckor på sig innan barnen fick se mig under två timmar första gången.
– Två personer från Barnevernet satt med under barnens besök i fängelset. Jag fick inte fråga hur barnen hade det. Barnen vågar naturligtvis inte klaga. Det skulle vara indirekt kritik av pappan och innebära en risk att bli hämtad av Barnevernet.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
På bild, Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, Fotograf, Andreas Diernert 1
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.
eBlick
sep 03, 2020
Turkiets president Erdogan vill återuppliva det Ottamanska riket, som kollapsade för omkring 100 år sedan, efter att riket hade förlorat kontrollen över Jerusalem. Han vill nu ”befria” Al-Aqsa-mosken och ”förena det islamiska samfundet” mot Israel. Turkiet är ett mycket större hot mot Israel än Iran, menar Israels underrättelsechef.
eBlick
aug 27, 2020
I boken "Överlevarna - Röster från Förintelsen" finns citat från 95 personer som överlevde Förintelsen. – Idén är att via personliga citat ge förståelse för något som är ofattbart. Skulle jag bidra med det då har boken fyllt sin uppgift, berättar författaren Bernt Hermele.
eBlick
aug 27, 2020
Litauen klassar nu Hizbollah som en terrororganisation och fattar därmed samma beslut som USA, Kanada, Holland, Arabförbundet, Gulfstaterna, Storbritannien och Tyskland. – Vi uppskattar det framgångsrika samarbetet mellan de litauiska och israeliska säkerhetsorganen, sade landets utrikesminister Linas Linkevičius i samband med beslutet.
eBlick
aug 27, 2020
– Det är omöjligt att säga vad som kommer ske, det är en hårdför regim i Belarus som inte gärna kommer ge sig frivilligt, säger tidigare riksdagsledamoten och valobservatören för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Christian Holm Barenfeld till Inblick.
eBlick
aug 20, 2020
I förra veckan nådde Israel och Förenade Arabemiraten fram till en historisk fredsöverenskommelse. Avtalet handlar om att fullt ut normalisera de diplomatiska förbindelserna mellan de två nationerna. – Vår högsta önskan är att få en full normalisering av de diplomatiska förbindelserna med hela arabvärlden, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.
eBlick
aug 20, 2020
Motivationstalaren Charbel Gabro har under sommaren samlat 20 killar från utsatta förorter i Norrköping och Linköping för att bryta ner murar mellan deras värld och det svenska samhället. Satsningen heter "Min sommar - Mitt liv". – Tanken var att de som inte har något att göra under sommarlovet ska få något att ägna sig åt gemensamt. Ha något att komma till och känna sig inkluderad, ungefär som i skolan, berättar Charbel Gabro för Inblick.