Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

”Problemet är vad västerländsk media inte säger ”

Göran Jacobsson | 26 sep , 2019
Det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) krossade allt motstånd i det indiska valet i våras och stärkte därmed sin makt i parlamentet i New Dehli. Många bedömare fruktade att BJP:s valseger skulle innebära ett politiskt styre som skulle bli alltmer intolerant och polariserat. – Här har det inte märkts någonting, säger företagsledaren Kumar Iyer, bosatt i Indien sedan många år, till Inblick.
”Problemet_ar_vad_vasterlandsk_media_inte_sager ”
Valet i Indien, som ofta beskrivs som världens största demokrati, gick av stapeln under sex veckor i april och maj i år och ritade på ett radikalt sätt om hela det politiska landskapet i det jättelika landet. När Indiens 900 miljoner röstberättigade sagt sitt stod det klart att den på förhand tippade segraren i valet, sittande premiärministern Narendra Modi och hans hindunationalistiska parti Bharatiya Janata Party (BJP), inte bara fått folkets förtroende att leda landet i ytterligare en mandatperiod om fem år utan även stärkt sin makt i det indiska parlamentet Lok Sabha. Resultatet blev att BJP fick 38,5 procent av rösterna och 303 av 545 platser. 

Historisk valseger

Att ett enskilt parti fick egen majoritet i Lok Sabha har inte hänt på mer än 30 år, skriver Utrikesmagasinet. BJP:s valseger var därför rätt och slätt historisk och en sensation. Mycket av framgångarna tillskrivs Narendra Modi som har uppfattats som en hårt arbetande och stark ledare som tagit krafttag mot korruptionen. Hans enkla bakgrund och uppväxt har också bidragit till att han lyckats väl med att marknadsföra sig som en man av folket, till skillnad från framförallt den stora konkurrenten Kongresspartiet som styrts av samma familj i över 70 års tid. Samtidigt har Modi kritiserats, bland annat för att vara auktoritär och för att för att inte göra tillräckligt för att förhindra våldet mot minoriteter.
BJP:s anhängare har på olika håll i Indien och vid upprepade tillfällen attackerat religiösa minoriteter såsom muslimer och kristna, vissa gånger med dödlig utgång. Trots detta har Modi inte lyft ett finger för att stoppa det brutala våldet, vilket har fått hans kritiker att anklaga honom för att flörta med Indiens många hinduer. Det är även svårt att bortse ifrån att BJP är ett hindunationalistiskt parti vars mål och dröm är att Indien ska bli en strikt hinduisk stat.
Hur påverkas det dagliga livet i Indien av att BJP har stärkt sitt grepp om landet? Inte mycket, enligt företagsledaren Kumar Iyer som Inblick har pratat med.

”Påverkas inte alls”

– Här har det inte märkts alls. Det finns rykten om att utländska gåvor till oberoende hjälporganisationer skall stoppas men inget har hänt så här långt, säger Kumar Iyer.

BJP har tidigare gett uttryck för att vilja förvandla Indien till en strikt hinduisk nation där religiösa minoriteter såsom kristna och muslimer inte ska vara tillåtna. När vi talades vid förra gången (Inblick 18 april 2019, reds anm) så tvivlade du på att BJP ens skulle försöka skapa en hinduisk stat. Är du fortfarande av samma åsikt?
– Den indiska konstitutionen tillåter inte detta och jag tror att det är mer ett budskap till de egna styrkorna. Kravet för att ändra konstitutionen är kvalificerad majoritet i både över- och underhuset och hälften av delstaterna måste också godkänna det. Utan en statskupp, vilket låter otroligt, skulle det vara omöjligt att genomföra detta, säger Kumar.
Kumar Iyer, som levt med sin familj i en av Indiens mångmiljonstäder under mycket lång tid, är starkt kritisk till hur framförallt västerländsk media ensidigt har rapporterat från det indiska valet och kring hindunationalismen.
– Hindunationalismen är problematisk men inte lika problematisk som till exempel Muslimska brödraskapet och salafismen inom islam. Med undantag av väldigt små militanta hindunationalistiska organisationer är, jämfört med de muslimska organisationerna, enligt min mening de flesta hindunationalisterna relativt ofarliga. Hinduismen är ändå stort sett en tolerant religion och man får inte massorna med sig på bokstavstro eftersom det inte är förenligt med hinduism. Därför har hinduiska nationalister mycket mer uppförsbacke än muslimska extremister, säger han.
Kumar och hans familj kommer ursprungligen från ett europeiskt land och kan därför se på den politiska situationen i Indien både utifrån och inifrån. 
– Det jag ser som problem är inte vad västerländsk media säger utan vad de inte säger. Det finns flera perspektiv och inget enskilt räcker för att beskriva komplexiteten, säger Kumar Iyer.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se 

Fotnot: Kumar Iyer heter i verkligheten något annat
 
eBlick
34_fall_mot_Barnevernet_upp_i_Europadomstolen
nov 07, 2019
Europadomstolen har nu tagit upp 34 ärenden där norska Barnevernet granskas. Det visar att domstolen prioriterar frågan och har stött på ett dysfunktionellt system som behöver ändras, menar Marius Reikerås, som tillsammans med en fransk advokat biträdde Trude Lobben, som nu i september vann mot Norge i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
Liberalerna vill ändra ordet samvetsfrihet till vårdvägran och skriva in det i hälso- och sjukvårdslagen. Debatten om samvetsfrihetens vara eller icke vara har därmed fått nytt bränsle genom denna markering från Liberalernas sida. – Jag tycker uttrycket vårdvägran bättre beskriver vad det faktiskt handlar om, säger Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna, till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
När skolorna i Norrköping startade upp höstterminen i augusti visade det sig att 24 elever saknades. Det handlar om flickor som blivit bortförda av sina föräldrar till andra länder för att giftas bort eller könsstympas men även om pojkar som skickas iväg på ”uppfostringsläger” på grund av att de har blivit försvenskade. Nu vill Norrköpings kommun inleda samtal med andra aktörer i syfte att motverka att barn förs bort från skolorna i Norrköping.