Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Eva nekas ersättning trots sjukintyg

Maria Johansson | 02 aug , 2019
Trots att Eva är synbart påverkad av onormal trötthet, gör misstag i arbetet och får ont i kroppen vid fysisk ansträngning, godkänner inte Försäkringskassan hennes ansökan om sjukpenning.
Eva_nekas_ersattning_trots_sjukintyg
Ytterdörren slår igen, sen hörs långsamma steg upp för trappan, allt ackompanjerat av djupa andetag.
Eva har köpt muffins och ska fika med sina gamla arbetskamrater. Sedan i april är hon sjukskriven på heltid, men Försäkringskassan avslår hennes fortsatta sjukskrivning.
Även om hon efter att ha kämpat sig upp för en trappa som vi andra knappt lägger märke till glittrar det i ögonen. Hon är en fajter.
– Jag vill tro på ett fungerande system, jag vill tro att Försäkringskassan kommer godkänna min sjukskrivning, säger hon med eftertryck.
Hennes envishet kommer väl till pass i den situation hon lever i nu.

Började med lunginflammation

För sex år sedan fick Eva en allvarlig form av lunginflammation som inte blev bättre med de vanliga behandlingarna.
Först efter flera vanliga kurer med antibiotika, fick hon till slut kortison som bet på sjukdomen.
– Sen fick jag flera återfall och efter det utvecklades en onormal trötthet. Jag blev också väldigt känslig för ljud, och har smärta i kroppen, säger Eva.
Allt detta har gjort att Eva inte klarat av sitt arbete som ekonomiassistent.
– När jag åkte till jobbet var jag  först tvungen att sitta och vila mig en halvtimme innan jag kunde börja jobba. En bra dag kunde jag sen jobba knappt två timmar, en dålig dag bara en timme. Sen fick jag vila en timme innan jag körde hem och sen igen när jag kom hem.

Hjärnan slinter

Eva beskriver det som att tröttheten får hjärnan att slinta. Hon som i vanliga fall är mycket noggrann, gör nu misstag, vilket inte är bra när man jobbar med siffror.
– Jag vet inte hur det går till. Det jag ska göra bara försvinner och så gör jag något annat. Hjärnan tappar det bara. Ibland inser jag efteråt att jag gjort fel, ibland inte.
Eva börjar skratta med en tydlig klang av ironi. Hon skakar lite uppgivet på huvudet och skrattet slutar med en djup suck. Situationen är ohållbar. Hon klarar inte av sitt jobb, men Försäkringskassan vill inte ge henne sjukersättning.
– Både min chef och min läkare har skickat in intyg till Försäkringskassan som bekräftar att jag inte kan utföra mina arbetsuppgifter, men jag har ändå fått avslag, säger hon.
Mitt i intervjun ringer Evas läkare. Hon vill veta hur Eva mår, undrar om Försäkringskassan fått alla papper, och undrar om beslutet går att överklaga.
I samtalet med läkaren sjunker garden lite och förtvivlan skymtar ibland fram bakom Evas tappra fasad.

Orkar leva tack vare stöd

Förutom att Eva dras med en svår trötthet, så får hon nu inte heller ekonomisk ersättning. Hennes ekonomi funkar helt enkelt inte alls.
Media har den senaste tiden rapporterat om patienter som haft samma kroniska trötthet som Eva, som har gett upp och tagit sina liv.
– Jag förstår att de kände att de inte orkade med livet. Hade jag inte haft stöd från min läkare, min arbetsplats, min familj och mina vänner vet jag inte vad jag hade gjort, säger Eva.
M​ARIA JOHANSSON

ME - en inte helt fastställd diagnos

På senare tid har sjukdomen ME uppmärksammats i media. Bland annat intervjuades författaren Karin Alvtegen i TV4-programmet Efter tio. Många vittnar om att det känns omöjligt att få sjukersättning.
  – Det är inte helt enkelt när den diagnosen ska bestämmas, säger Petra Wiederkrantz, medicinsk rådgivare i Region Skåne.


Sjukdomen ME, myalgisk encefalomyelit, som Eva tror kan vara det hon lider av, ses inte idag som en erkänd diagnos i hela Sverige. Forskning görs, men sammanställningar och kriterier är inte helt klara.
Bara på två platser i Sverige, i Linköping och Stockholm, finns landstingsfinansierade kliniker som gör undersökningar och ställer diagnos.
Petra Wiederkrantz arbetar med att utreda och sammanställa forskning om diagnosen ME, för att Region Skåne sedan ska kunna ge ett uppdrag till en klinik att ta hand om dessa patienter i deras region.
– Förr fanns en helt annan bredd av specialister som tog utredningsuppdrag vid nya diagnoser.
Idag får primärvården ta hela ansvaret för de här patienterna.
– Men läkarna kan fatta beslut först när de utrett allt annat. Läkare vill vara säkra, de är försiktiga med att uttala sig, och de har inte så många att fråga om råd,  säger Wiederkrantz.

Inte psykiskt

Det finns ett starkt motstånd från patientföreningarna att ME skulle har med psyket att göra.
– Men det måste också uteslutas. Man kan inte ställa diagnosen ME om en patient är deprimerad. Då måste man vara klar med depressionen först, säger Petra Wiederkrantz.
Sjukdomen förvärras om patienten överanstränger sig, vilket gör det extra problematiskt när osäkerheten gör att det tar tid att fastställa diagnosen ME och gör det svårt att göra en korrekt bedömning.
MARIA JOHANSSON

Fakta: Symtom vid ME/CFS

- trötthet som inte går över när du vilar
- sjukdomskänsla som utlöses när du anstränger dig och som kvarstår i mer än 24 timmar
- problem med sömnen
- ont i halsen
- svullnad i lymfkörtlarna
- smärta i lederna
- svaghet i musklerna
- huvudvärk
- magbesvär
- svårigheter med koncentrationen
- minskad tolerans för stress
För att få diagnosen ME/CFS ska din aktivitetsförmåga och funktionsförmåga vara mindre än hälften jämfört med innan du insjuknade. Hur mycket symtom du får beror på om du har fått diagnos, behandling och anpassning i ett tidigt eller senare skede av sjukdomen.
Källa: www.1177.se

Försäkringskassan kör över överläkare

"Det finns inget medicinskt som stödjer att Eva inte skulle klara sitt arbete", skriver Försäkringskassan. Evas läkare och arbetsgivare intygar att situationen är den rakt motsatta.
  – Om inte min överläkare som är utbildad för att ställa diagnoser, och min chef som ser hur jag mår när jag jobbar, får förtroendet av Försäkringskassan att avgöra om jag klarar av att jobba eller inte, vem ska göra det då? undrar Eva.


Trots att både Evas chef och hennes läkare har skickat intyg till Försäkringskassan och meddelat att Eva inte klarar av att utföra sina arbetsuppgifter, meddelar Försäkringskassan att Eva inte har rätt till sjukpenning.
– Läkarens intyg ger en rekommendation, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare inom avdelningen för sjukförsäkringen.
– Läkarens uppgift är först och främst att vårda och behandla och arbetsgivarens yttersta ansvar är att se till att personen återkommer i arbete genom att till exempel anpassa arbetsuppgifter.
Det står alltså Försäkringskassan fritt att välja att inte följa läkarens eller arbetsgivarens bedömningar.

Hur kan Försäkringskassan göra en annan bedömning? Har ni själva träffat Eva på hennes arbetsplats?
– Det är ytterst ovanligt att någon från Försäkringskassan gör besök på arbetsplatser, säger Cecilia Udin.

Vad grundar ni er bedömning på?

– Försäkringskassan gör en försäkringsjuridisk bedömning utifrån alla underlag som kommer in.

Ni har fått underlag från Evas läkare, arbetsgivare och arbetsterapeut och alla är överens om att hon inte klarar sitt jobb...
– Vi har gjort bedömningen att Eva ändå kan klara sina arbetsuppgifter, utifrån vad läkaren har beskrivit.
I intygen som kommit till Försäkringskassan skriver läkaren att Eva "klarar inte av att koncentrera sig, gör misstag och blir synbart trött, [får] ändrat röstläge och tunga ögonlock [...] Jag bedömer att hon i nuläget inte har kapacitet att utföra sitt arbete med administration."
Arbetsgivaren skriver att  Eva "vill göra nytta, men när hon arbetat en liten stund blev hon riktigt trött [...] arbetsuppgifter som hon kunde väl och visste hur hon skulle göra blev fel."

Hur menar ni att Eva ska klara av sina arbetsuppgifter?
– Ja, men det är den bedömningen vi har gjort. Men jag har sett att Eva har begärt en omprövning och då kommer en annan handläggare gå igenom fallet.

Beror Evas avslag på att sjukdomen ME/kroniskt trötthetssyndrom ännu inte erkänts som diagnos?
– Nej. För 1,5 år sedan påpekade Försäkringskassan för Socialstyrelsen att ME inte finns med som diagnos bland våra försäkringsmedicinska beslutsstöd. De svarade att de inte kommer ta fram ett beslutsstöd för ME, men Försäkringskassan tar många beslut om arbetsförmåga där diagnosen inte finns med i det försäkringsmedicinska beslutsstödet.
– Försäkringsmedicinskt beslutsstöd hjälper framför allt läkarna att likrikta sina intyg. Försäkringskassan har beslutsstödet som riktmärke när det till exempel gäller sjukskrivningstidens längd, men kan också göra bedömningar utan beslutsstöd.

Finns inga objektiva fynd

Cecilia Udin betonar vikten av att intygen till Försäkringskassan skrivs korrekt.
– Det är viktigt att varje läkare beskriver vad personen inte kan göra för att vi ska kunna göra en försäkringsjuridisk bedömning på ett bra sätt.
I Försäkringskassans avslag till Eva står det:
"Läkaren har inte kunnat observera några besvär eller beskriva några undersökningsfynd. Det beskrivs inte heller några begränsningar till din förmåga till aktivitet [...] Dina beskrivna arbetsuppgifter innefattar inte de moment där begränsningar framkommer, såsom att stå länge, lyfta, bära föremål och gå längre sträckor."
Försäkringskassans slutsats är att det inte "finns något medicinskt som stödjer att [Eva] inte skulle klara av [sitt] ordinarie arbete."
Försäkringskassan efterfrågar alltså undersökningsfynd, något som Petra Wiederkrantz, medicinsk rådgivare i Region Skåne ser en problematik med.
– Just när det gäller ME så finns det inga objektiva fynd, man kan inte rent objektivt mäta sjukdomen utan man får gå på patientens känslor och upplevelse.
Wiederkrantz jämför hur det var med fibromyalgi för många år sedan.
– De första åren mötte de patienterna samma motstånd. Smärta är svårt att mäta. Det var stora problem med Försäkringskassan då också, säger hon.

"Vet inte vad de ska leta efter"

Wiederkrantz menar ett Försäkringskassans handläggare inte vet hur man ska hantera diagnosen ME.
– Det finns inget beslutsstöd. De vet inte vad de ska leta efter för typ av symptom, som till exempel vid depression eller hjärtsvikt.
– De vet inte hur de ska bedöma läkarens intyg, vet inte vad de ska leta efter och hur de ska tolka det som finns. Dessutom känner de trycket att de ska begränsa antalet beviljanden, säger Petra Wiederkrantz.
M​ARIA JOHANSSON
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.