Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

”En turbulent och förvånande tid”

Ruben Agnarsson | 02 aug , 2019
Sveriges försvar monterades ned av politiker som hänvisade till den militära underrättelsetjänstens rapporter om att ryska armén var i ett uselt skick. När Gotlands regementschef Peter Molin därmed blev utan uppdrag i Sverige träffade hans soldater under sin utlandstjänstgöring i Kosovo väldigt välutbildade ryska förband, som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland.
En_turbulent_och_forvanande_tid
Peter Molin kom till Gotland som värnpliktig 1977, gick sedan officersutbildning och kom tillbaka till ön i början av 1980-talet.
Han tillhörde sedan Gotlands regemente P18 där han i tur och ordning var löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant och överste för att i slutet av 1990-talet bli regementschef, vilket han var fram till hösten 2003. 
Året därpå kom beslutet om nedläggning.
Han beskriver hur Gotlands nationalbeväring kom till ön redan år 1811, efter Rysslands ockupation.
– Gotland har ett strategiskt läge i Östersjön och har alltid haft det ända sedan Hansa- perioden på 1100-talet, betonar Peter Molin.
Han återvänder till modern tid och beskriver bakgrunden till 1990-talets militära organisation på ön:
– Det har funnits tre stridsgrupper på Gotland, varav en tillhörde kustartilleriet i norr. Det handlade om två haubitsbataljoner, nio haubitskompanier, sex pansarbataljoner, en luftvärnsbataljon, en ansenlig mängd värnförband, ett antal flyttbara kustartilleribatterier, pionjärförband, samt underrättelseverksamhet, sjöbevakning och Tingstäde radio – Sveriges kommunikation med utlandsambassader som även var en sjöräddnings- och underrättelsecentral.

Slite befäst i 600 år

– 1993 gick vi in i en brigadorganisation, med tre lokalförsvarsbataljoner, en kustartilleribrigad, en luftvärnskår och ett artilleriregemente, fortsätter Peter Molin och konstaterar att Sverige har haft befästningar utanför Slite i 600 år.
– Den senaste befästningen, en minstation, blev klar på 90-talet och renoverades efter det. Vi har haft ett antal fasta kustartilleribatterier, de senaste byggdes på 1970- och 1980-talen. Det rörde sig om fyra våningar atomsäkra utrymmen med 16 ton tung pansarkupol på taket där 25 soldater skulle kunna klara sig utan kontakt med omvärlden i 30 dagar.
– De renoverades på 1990-talet, tillägger han.

Hur stor var bemanning på ön på 1990-talet?
– Vi hade ett mobiliseringssystem där det var 24 timmars beredskap för dem som bodde på ön, sedan mobiliserades ytterligare 25 000 soldater via flyg och fartyg. Det fanns nybyggda stabsplatser på Gotland när diskussionen började bli som hetast år 2000. Då hade Gotland kustartilleriregementet KA 3 i norr, Gotlands militärkommando (GMK), Gotlands artilleriregemente (A7) och Luftvärnskår (Lv2). Dessutom fanns ett logistikförband, F17G.
– Regementet hade 300 anställda och mellan 400 och 800 värnpliktiga per år. Dessutom fanns 600 fast anställda på Visbyslätt. Det var en modern utbildningsplattform och ett av de förband som var vassast i Sverige när det gällde att skjuta skarpt.

Tog ingen hänsyn

– Det som hände var väl egentligen att när man väl bestämde sig för att avveckla delar av försvaret tog man ingen som helst hänsyn till att kaserner var nyrenoverade och stabsplatser nybyggda. De strama ekonomiska ramarna ledde till att dåvarande ÖB Håkan Syréen lade ett förslag att värnpliktsvolymerna, repetitionsövningarna och till och med officersutbildningen drogs in.
– Det blev ekonomi som styrde och en omvridning från invasionsförsvar till insatsförsvar där man inte tog hänsyn till landets försvar. Vi skulle försvara Sverige långt bort i andra länder, som Afghanistan och Mali. Man tittade på kostnaderna för transporter av värnpliktiga, skjutfält och infrastruktur. År 2004 var signalerna att ryska armén var i ett uselt skick. De få ryska förband vi träffade på när vi tjänstgjorde i Kosovo var väldigt välutbildade förband som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland, så vi förstod att det var sanning i vår idé att vi kanske var ett mål, säger Peter Molin.

Hur ser försvaret av Gotland ut i dag?
– Man går inte i land här utan att ha bestämt sig om man är vän eller fiende. Beredskapschefen bestämmer om det smäller eller inte, det är ett mycket delegerat system. De som är här kan naturligtvis inte stå emot hur länge som helst, det tar ett tag innan det kommer förstärkningar men man drar på sig uppenbara politiska konsekvenser om man kommer hit. Det går inte att göra som på Krim. Det går inte att i det fördolda krypa omkring här ön.

Men om man ändå jämför bemanningen förr hur det är i dag?
– Det är klart att det var bättre förr, som man brukar säga.

Så det är ett par hundra här i dag i jämförelse med de 25 000 som kunde mobiliseras på 1990-talet?
– Vi är på väg upp i ett system med krigsplanering och värnpliktsutbildning, men det tar ett tag innan nuvarande P18 kommer upp i volym och kommer igång på allvar.

Du var mitt uppe i denna process när försvarsbesluten år 1996, 2000 och 2004 beslutade att förbanden här på ön skulle ersättas av Riksantikvarieämbetet. Hur kommenterar du denna process i dag?
– Den här processen började redan med Försvarsutredningen (FU 88) år 1988. Man skulle reda ut hur mycket man skulle lägga ned, överge mycket av materielen, skära ned på rep-övningar, officersutbildningar och även på värnpliktsövningar. Landet hade 13 brigader år 1997. En var mobiliseringsklar och det var den här på Gotland.
– Politikerna och militära underrättelsetjänsten beskrev hur Ryssland inom överskådlig tid saknade militär kraft och att det kommer att vara lugnt och stabilt i vårt närområde. Man sade upp alla officerare som inte fick söka andra förband heller, så 400 officerare fick i praktiken yrkesförbud samtidigt som ÖB drog ned officersutbildningar parallellt med att Sverige lovade 1500 man till EU battlegroup.
– Det var en turbulent och en förvånande tid. Samtidigt kände sig lokalpolitikerna här på Gotland klämda så stödet för en militär närvaro på ön från de lokala politikerna var minst sagt måttligt. Allt handlade om pengar, neddragningar, infrastruktur, lobbying och regionalpolitik. Så försvann tre brigader och kvar blev P4, P7 och I19.
– 1996 hösten avvecklades hela befolkningsskyddet i Sverige. Därför har vi idag inget system med skyddsmasker, därför är skyddsrummen inte rustade, därför har vi inga evakueringsplaner. När vi nu ska återta det här är det förenat med oerhörda kostnader samtidigt som mycket kunskaper ska återtas.
– Svängningar kommer i världen. Vi lade ned det mesta vi hade innan andra världskriget också, sedan tog det 30 år att bygga upp det igen. Pengaräkningen när materiel skulle omsättas ledde till att vi var väldigt duktiga på att lägga ned. Nu tillförs förband efter hand. P18 med all sin materiel, sin utrustning och lokaler såldes för 40 miljoner kronor.
– Nu bygger man nytt för en miljard i enlighet med 2016 års försvarsbeslut. Vi har anställda soldater som får bo på stan. Det behövs logement, matsalar, kök – det är ett fortsatt byggande. Det blir säkert ett mer anpassat förband så det kommer säkert att bli ett jättebra. Allt hänger på att man lyckas attrahera officerare och soldater.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
Fotbollsprotest_skakar_Iran
sep 19, 2019
Irans stränga muslimska lagar, som bland annat förbjuder kvinnor att besöka manliga fotbollsmatcher, utmanas just nu av rapporterna om en kvinnlig fotbollssupporter som i protest mot att hon skulle dömas till sex månaders fängelse satte eld på sig själv utanför domstolsbyggnaden. Hennes brott? Hon smög sig, utklädd till man, in på arenan för att titta på favoritlaget Esteghlal. Nu har Sahar Khodayari avlidit till följd av sina brännskador.
eBlick
sep 19, 2019
Det nya fenomenet med elsparkcyklar har fullkomligt exploderat och blivit en allt vanligare syn i trafiken, främst i våra tre storstäder. Förutom allvarliga olyckor och allmän oreda i trafiken har elsparkcyklarna även skapat en stundom intensiv debatt.
eBlick
sep 13, 2019
Under årets sommarlov upplevde Bris en ökning av inkommande samtal från barn och unga i Sverige. Sommarlovet är för många barn en mycket svår tid med problem på hemmafronten samt oro och ångest. De flesta samtalen kom från barn med självmordstankar.
eBlick
sep 13, 2019
Det är i dagarna 80 år sedan det stora krigsutbrottet. I gryningen den 1 september 1939 gick tyska trupper in i Polen och två dagar senare förklarade Frankrike och England krig mot Tyskland. Andra världskriget var därmed ett faktum. – Andra världskriget förändrade vår värld, säger historieläraren Bo Ribaeus till Inblick.
eBlick
sep 13, 2019
Ulf Boström tycker att Sverige misslyckats med att försvara demokratin i storstädernas utsatta områden. – I Sverige har vi en polis som har till uppgift att skydda demokratin. Men i utsatta områden råder det brist på frihet att röra sig fritt och brist på människors lika värde.
eBlick
sep 05, 2019
Striden om oljeledningen genom indianreservatet Standing Rock i North Dakota, som pågått sedan 2016, har inte avstannat. Nu visar det sig att flera av de demokratiska utmanarna i presidentvalet har gått ut med löftet till invånarna i Standing Rock om att upphäva det tidigare beslutet om oljeledningen Dakota Access Pipeline.
eBlick
sep 05, 2019
– Det är många äldre som upplever en otrygghet. De är rädda för att utsättas för brott, men det är unga pojkar i 20-årsåldern som utsätts för brott i största utsträckning, berättade Jonas Trolle för Inblick. Han är chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och har arbetat som polis i 25 år.
eBlick
sep 05, 2019
Förra veckan talade Ulf Boström i Malmö om kriminaliteten i Sveriges ”utsatta områden”. – Lösningen är närvarande poliser, säger Ulf som arbetar som integrationspolis i Göteborg.
eBlick
aug 29, 2019
Stormatchen i Europa League-kvalet mellan Malmö FF och israeliska Bnei Yehuda Tel Aviv vanns av hemmalaget med 3-0. Det var stort polisuppbåd trots endast ett 30-tal bortasupportrar. – Vi hade full beredskap på att det kunde bli demonstrationer, säger Filip Annas vid Malmöpolisen som närvarade vid matchen.
eBlick
aug 29, 2019
Linköping har varit hårt drabbat av bombexplosioner under sommaren. En fastighet i centrala Linköping och polishuset i utkanten av staden har sprängts. I förra veckan inkom ett larm om ett misstänkt föremål i stadsdelen Tannefors varvid polisen spärrade av och utrymde flera kvarter i området och bombgruppen kallades in. – Jag blev väldigt uppjagad och rädd, säger Mats Andreen, som bor i en av fastigheterna som utrymdes, till Inblick.