Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

”En turbulent och förvånande tid”

Ruben Agnarsson | 02 aug , 2019
Sveriges försvar monterades ned av politiker som hänvisade till den militära underrättelsetjänstens rapporter om att ryska armén var i ett uselt skick. När Gotlands regementschef Peter Molin därmed blev utan uppdrag i Sverige träffade hans soldater under sin utlandstjänstgöring i Kosovo väldigt välutbildade ryska förband, som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland.
En_turbulent_och_forvanande_tid
Peter Molin kom till Gotland som värnpliktig 1977, gick sedan officersutbildning och kom tillbaka till ön i början av 1980-talet.
Han tillhörde sedan Gotlands regemente P18 där han i tur och ordning var löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant och överste för att i slutet av 1990-talet bli regementschef, vilket han var fram till hösten 2003. 
Året därpå kom beslutet om nedläggning.
Han beskriver hur Gotlands nationalbeväring kom till ön redan år 1811, efter Rysslands ockupation.
– Gotland har ett strategiskt läge i Östersjön och har alltid haft det ända sedan Hansa- perioden på 1100-talet, betonar Peter Molin.
Han återvänder till modern tid och beskriver bakgrunden till 1990-talets militära organisation på ön:
– Det har funnits tre stridsgrupper på Gotland, varav en tillhörde kustartilleriet i norr. Det handlade om två haubitsbataljoner, nio haubitskompanier, sex pansarbataljoner, en luftvärnsbataljon, en ansenlig mängd värnförband, ett antal flyttbara kustartilleribatterier, pionjärförband, samt underrättelseverksamhet, sjöbevakning och Tingstäde radio – Sveriges kommunikation med utlandsambassader som även var en sjöräddnings- och underrättelsecentral.

Slite befäst i 600 år

– 1993 gick vi in i en brigadorganisation, med tre lokalförsvarsbataljoner, en kustartilleribrigad, en luftvärnskår och ett artilleriregemente, fortsätter Peter Molin och konstaterar att Sverige har haft befästningar utanför Slite i 600 år.
– Den senaste befästningen, en minstation, blev klar på 90-talet och renoverades efter det. Vi har haft ett antal fasta kustartilleribatterier, de senaste byggdes på 1970- och 1980-talen. Det rörde sig om fyra våningar atomsäkra utrymmen med 16 ton tung pansarkupol på taket där 25 soldater skulle kunna klara sig utan kontakt med omvärlden i 30 dagar.
– De renoverades på 1990-talet, tillägger han.

Hur stor var bemanning på ön på 1990-talet?
– Vi hade ett mobiliseringssystem där det var 24 timmars beredskap för dem som bodde på ön, sedan mobiliserades ytterligare 25 000 soldater via flyg och fartyg. Det fanns nybyggda stabsplatser på Gotland när diskussionen började bli som hetast år 2000. Då hade Gotland kustartilleriregementet KA 3 i norr, Gotlands militärkommando (GMK), Gotlands artilleriregemente (A7) och Luftvärnskår (Lv2). Dessutom fanns ett logistikförband, F17G.
– Regementet hade 300 anställda och mellan 400 och 800 värnpliktiga per år. Dessutom fanns 600 fast anställda på Visbyslätt. Det var en modern utbildningsplattform och ett av de förband som var vassast i Sverige när det gällde att skjuta skarpt.

Tog ingen hänsyn

– Det som hände var väl egentligen att när man väl bestämde sig för att avveckla delar av försvaret tog man ingen som helst hänsyn till att kaserner var nyrenoverade och stabsplatser nybyggda. De strama ekonomiska ramarna ledde till att dåvarande ÖB Håkan Syréen lade ett förslag att värnpliktsvolymerna, repetitionsövningarna och till och med officersutbildningen drogs in.
– Det blev ekonomi som styrde och en omvridning från invasionsförsvar till insatsförsvar där man inte tog hänsyn till landets försvar. Vi skulle försvara Sverige långt bort i andra länder, som Afghanistan och Mali. Man tittade på kostnaderna för transporter av värnpliktiga, skjutfält och infrastruktur. År 2004 var signalerna att ryska armén var i ett uselt skick. De få ryska förband vi träffade på när vi tjänstgjorde i Kosovo var väldigt välutbildade förband som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland, så vi förstod att det var sanning i vår idé att vi kanske var ett mål, säger Peter Molin.

Hur ser försvaret av Gotland ut i dag?
– Man går inte i land här utan att ha bestämt sig om man är vän eller fiende. Beredskapschefen bestämmer om det smäller eller inte, det är ett mycket delegerat system. De som är här kan naturligtvis inte stå emot hur länge som helst, det tar ett tag innan det kommer förstärkningar men man drar på sig uppenbara politiska konsekvenser om man kommer hit. Det går inte att göra som på Krim. Det går inte att i det fördolda krypa omkring här ön.

Men om man ändå jämför bemanningen förr hur det är i dag?
– Det är klart att det var bättre förr, som man brukar säga.

Så det är ett par hundra här i dag i jämförelse med de 25 000 som kunde mobiliseras på 1990-talet?
– Vi är på väg upp i ett system med krigsplanering och värnpliktsutbildning, men det tar ett tag innan nuvarande P18 kommer upp i volym och kommer igång på allvar.

Du var mitt uppe i denna process när försvarsbesluten år 1996, 2000 och 2004 beslutade att förbanden här på ön skulle ersättas av Riksantikvarieämbetet. Hur kommenterar du denna process i dag?
– Den här processen började redan med Försvarsutredningen (FU 88) år 1988. Man skulle reda ut hur mycket man skulle lägga ned, överge mycket av materielen, skära ned på rep-övningar, officersutbildningar och även på värnpliktsövningar. Landet hade 13 brigader år 1997. En var mobiliseringsklar och det var den här på Gotland.
– Politikerna och militära underrättelsetjänsten beskrev hur Ryssland inom överskådlig tid saknade militär kraft och att det kommer att vara lugnt och stabilt i vårt närområde. Man sade upp alla officerare som inte fick söka andra förband heller, så 400 officerare fick i praktiken yrkesförbud samtidigt som ÖB drog ned officersutbildningar parallellt med att Sverige lovade 1500 man till EU battlegroup.
– Det var en turbulent och en förvånande tid. Samtidigt kände sig lokalpolitikerna här på Gotland klämda så stödet för en militär närvaro på ön från de lokala politikerna var minst sagt måttligt. Allt handlade om pengar, neddragningar, infrastruktur, lobbying och regionalpolitik. Så försvann tre brigader och kvar blev P4, P7 och I19.
– 1996 hösten avvecklades hela befolkningsskyddet i Sverige. Därför har vi idag inget system med skyddsmasker, därför är skyddsrummen inte rustade, därför har vi inga evakueringsplaner. När vi nu ska återta det här är det förenat med oerhörda kostnader samtidigt som mycket kunskaper ska återtas.
– Svängningar kommer i världen. Vi lade ned det mesta vi hade innan andra världskriget också, sedan tog det 30 år att bygga upp det igen. Pengaräkningen när materiel skulle omsättas ledde till att vi var väldigt duktiga på att lägga ned. Nu tillförs förband efter hand. P18 med all sin materiel, sin utrustning och lokaler såldes för 40 miljoner kronor.
– Nu bygger man nytt för en miljard i enlighet med 2016 års försvarsbeslut. Vi har anställda soldater som får bo på stan. Det behövs logement, matsalar, kök – det är ett fortsatt byggande. Det blir säkert ett mer anpassat förband så det kommer säkert att bli ett jättebra. Allt hänger på att man lyckas attrahera officerare och soldater.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.