Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

38 före detta EU-politiker ifrågasätter USA:s fredsplan

Ruben Agnarsson | 18 apr , 2019
Strax innan det israeliska valet erkände Donald Trump Israels rätt till Golanhöjderna. Nu är 38 före detta europeiska toppolitiker oroliga för att USA:s president ska överge tvåstatslösningen. – Efter oljekrisen 1973 tog EU över arabländernas syn på Mellanöstern helt och hållet, säger Tomas Sandell på European Coalition for Israel.
38_fore_detta_EU_politiker_ifragasatter_USAs_fredsplan
”Vi räcker ut handen vid en kritisk tidpunkt både i Mellanöstern och i Europa.”
Så inleds en debattartikel i Svenska Dagbladet som skrivits under av 38 före detta europeiska toppolitiker, bland annat tidigare utrikesministrar och premiärministrar, samt europeiska diplomater som publicerades samtidigt i en rad europeiska tidningar under måndagen, bland annat i The Guardian i Storbritannien, Standaard i Belgien, La Repubblica i Italien, Delo i Slovenien och Die presse i Österrike.
En majoritet av undertecknarna tillhör olika socialistiska partiet i Europa, men här finns även moderaternas Carl Bildt och Danmarks Uffe Ellemann-Jensen från liberala Venstre.
Även Lena Hjelm-Wallen (S) är en av dem som skrivit under.

Fredens kontinent?

De europeiska före detta ledarna menar att EU:s djupa engagemang för den multilaterala, regelbaserade internationella ordningen har gett EU den längsta perioden av fred, välstånd och stabilitet som kontinenten någonsin har upplevt.
Nu vill Bildt och Hjelm-Wallén med flera att ”våra israeliska och palestinska grannar ska kunna åtnjuta fördelarna av den fred som vi européer har genom vårt iakttagande av denna ordning”.
Artikelförfattarna menar att den nuvarande amerikanska regeringen avvikit från den långvariga amerikanska politiken och tagit avstånd från etablerade internationella rättsliga normer.
EU-ledarna uttrycker kritik mot att USA enbart har erkänt Israels anspråk på Jerusalem och att Trump har visat ”en oroande likgiltighet inför expansionen av israeliska bosättningar”. Författarna är även kritiska till att USA har avbrutit sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA).

Upptrappat intresse

EU har på senare tid trappat upp sitt intresse för Mellanöstern. I februari deltog statsminister Stefan Löfven tillsammans med ledare för EU:s och Arabförbundets medlemsstater vid ett toppmöte i Sharm el Sheik som ligger på Sinaihalvön söder om Israel.
Mötet är det första någonsin mellan EU:s och Arabförbundets stats- och regeringschefer. Mötet hade Israel högst upp på dagordningen och enades om att israeliska samhällen i Judéen och Samarien är illegala i förhållande till internationell rätt och krävde att Israel skulle släppa kontrollen över östra Jerusalem.
Det har spekulerats i om Donald Trump kommer att släppa sin fredsplan för Mellanöstern efter det israeliska valet. Talespersoner från Trumpadministrationen har varnat för att både israeler och palestinier helt kommer att stödja den amerikanske presidentens fredsplan, som han själv kallar ”århundradets avtal”.
I februari reste Trumps svärson, Jared Kushner, runt i Mellanöstern för att förankra planen. Det var i ett tal i World Economic Forum i januari som USA:s utrikesminister Mike Pompeo deklarerade att Trumpadministrationen skulle offentliggöra sin fredsplan mellan israeler och palestiner kort efter Israels val i april.

Likud största parti

Premiärminister Benjamin Netanyahus parti Likud blev största parti i valet i Israel förra veckan och fick 36 av Knessets 120 mandat, ett mandat mer än utmanaren Benny Gantz och hans parti Blue and White.
Benjamin Netanyahu bedöms ha störst möjligheter att bilda en koalition för att få de 61 platser som krävs för att få en majoritet i Israels parlament Knesset, eftersom hans regering under förra mandatperioden hade stöd från de småpartier som en regeringschef behöver få överenskommelser med för att vinna en majoritet.
Dagarna innan valet klargjorde Netanyahu sin avsikt att annektera områden i Judéen och Samarien, där judiska bosättningar i dag finns. Han lovade även att öka kontrollen över Jerusalem.
Det är mot denna bakgrund de 38 före detta europeiska toppolitikerna positionerar sig mot Trumps fredsplan och skriver:
”Mot bakgrund av denna olyckliga avsaknad av ett tydligt åtagande när det gäller visionen om två stater har Trumps förvaltning förklarat sig vara nära att slutföra och presentera en ny fredsplan för Israel och Palestina. Trots osäkerheten kring om och när planen kommer att offentliggöras är det viktigt att Europa är på sin vakt och handlar strategiskt.˝

Oljekrisen förändrade

Debattartikeln får det att låta som om det är EU som ska förhandla om freden i Mellanöstern, inte parterna själva. Fredsplanen ska ”återspeglas i de parametrar som EU har enats om...”, som ”unionen systematiskt har bekräftat”, samt återspegla ”vår gemensamma uppfattning...”.
”Europa måste emellertid följa sin egen handlingsstrategi” med hänvisning till att ”våra väsentliga intressen” och ”grundläggande värden” står på spel.
Tomas Sandell, grundare av European Coalition for Israel, konstaterar att Ryssland har ett inflytande i regionen via Iran och Syrien, medan USA tillvaratar sina intressen via alliansen med sunnimuslimska stater.
– Det intressanta är att den mest passiva parten i den här situationen är EU, och här märker man en viss frustration i Bryssel över att man saknar ett inflytande som man gärna hade hoppats på, förklarar Tomas Sandell.
– När det gäller EU:s inställning till Mellanösternkonflikten finns det egentligen ingenting nytt sedan EU:s inställning förändrades efter oljekrisen 1973. Efter oljekrisen tog man över arabländernas syn på Mellanöstern helt och hållet och talade då för första gången om ockuperade palestinska territorier. Den linjen har man drivit konsekvent sedan 1973, särskilt nu med Federica Mogherini som utrikeschef, slår han fast.

Större förståelse för Israel

Tomas Sandell gläds samtidigt över att det på många håll inom EU finns en allt större förståelse för Israels utsatta situation. 
– Jag är om möjligt ännu mer hoppfull inför nästa EU-mandatperiod än jag har varit under de senaste fem åren när det gäller möjligheterna för enskilda EU-länder att sticka ut och uttrycka ett stöd för Israel, förklarar han.
– Vi står nu inför ett nytt EU-val där det kommer att ske stora förändringar i maktbalansen mellan de olika partierna i Europa.
När det gäller Donals Trumps fredsplan konstaterar Tomas Sandell att det fortfarande filas på flera viktiga detaljer.
– Det vissa har oroat sig för är att planen ska innebära en delning av Jerusalem. Trump har sagt att det här är ett avtal där båda parterna måste kompromissa. Nu har Israel fått en ambassad till Jerusalem och suveränitet över Golan och då kan det för Israels del finnas anledning till missnöje och oro inför de förslag som planen innehåller.
– När det gäller en eventuell delning av Jerusalem så handlar det om Trumps möjligheter att väljas till en andra presidentperiod. Min bedömning är att om han skulle föreslå en delning av Jerusalem innebär det att hans förhoppningar om att bli omvald grusas, det blir ingen andra presidentperiod.
– Så pass beroende är han av varje kristen röst i USA. Vi vet att en stor del av de evangelikala stödjer Trump, bland annat på grund av hans Mellanösternpolitik.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.