Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Misstänkt polisvåldtäkt uppe i riksdagsdebatt

Ruben Agnarsson | 04 apr , 2019
– Mannen grips på brottsplatsen, och kvinnan genomgår läkarundersökningar som visar tydliga skador. Mannen häktas inte och frias efter tre månader, sade Annika Qarlsson i en riksdagsdebatt förra veckan om den misstänkta polisvåldtäkten mot Jenny Örn.
Misstankt_polisvaldtakt_uppe_i_riksdagsdebatt
När riksdagen debatterade Arbetsmarknadsutskottets betänkande om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering i slutet av förra veckan, kom polisens hantering av våldtäkten mot Jenny Örn upp i riksdagens kammare.
Det var riksdagsledamoten Annika Qarlsson (C) som hänvisade till en en nyligen publicerad tillsynsrapport där polisens och åklagarens handläggning har granskats.
Rapporten konstaterar att brottsutredningar läggs ned, trots att det i många fall finns ytterligare åtgärder att vidta. Som ett exempel nämns att i vart tredje fall har den misstänkte gärningsmannen inte ens hörts.
Samma rapport visar att det är långa handläggningstider, vilket försvårar möjligheten att brottet klaras upp. Det skiljer dessutom stort beroende på var i landet man bor.

Jenny Örn som exempel

Annika Qarlsson hänvisade även till Europarådets expertgrupp Grevio som också tar upp problemet med de långa handläggningstiderna och få fällande domar i en färsk rapport.
– De uppmanar Sverige att vidta åtgärder inom rättsväsendet för att säkerställa en effektiv handläggning och utredning av alla brott mot kvinnor. De pekar också på att bristerna har påverkat förtroendet för rättsväsendets möjligheter att utreda, sade Annika Qarlsson, som exemplifierade med att beskriva hur två poliser ryckte ut efter Jenny Örns larmsamtal till SOS Alarm mitt under pågående våldtäkt.
– Mannen grips på brottsplatsen, och kvinnan genomgår läkarundersökningar som visar tydliga skador. Mannen häktas inte och frias efter tre månader. Kvinnan stämdes i stället för ringa narkotikabrott, sade Annika Qarlsson i riksdagsdebatten, men undvek att nämna att den misstänkte gärningsmannen är polis och att det var polisens internutredare som utredde fallet.

Finns stödbevisning

Hon fortsatte med att ifrågasätta om det aktuella provet var Jennys:
– Oklarheter kring när provet togs och om det ens är hennes har gjort att det åtalet nu är nedlagt. Denna våldtäkt handlar inte om en ord-mot-ord-situation. När ord står mot ord kan det vara svårt att leda något i bevis. Men det finns stödbevisning från det inspelade samtalet till SOS Alarm. Det finns bilder, och det finns provtagningar som gjordes direkt efter våldtäkten.
– Men utredarna förhörde inte ens Jenny om de uppgifter som de menade sänkte hennes trovärdighet och som de angav som anledning till att målet lades ned. Sammantaget finns det många frågetecken kring rättsväsendets agerande i detta fall, betonade Annika Qarlsson i riksdagsdebatten.
Det var i mitten av mars som åklagaren lade ned förundersökningen där Jenny Örn varit åtalad misstänkt för ringa narkotikabrott i Västerås. Förhandlingen i februari avbröts då det visade sig att provtagningstiden på det blodprov som Jesper Rundeberg på Särskilda utredningar skickat in var fel. Utredningen kompletterades därefter och åklagare lade därefter ned åtalet.

Lägger ned åtalet

– Nu har utredningen kompletterats och då framgår att provtagningen skedde den 18 februari 2018. Den tidigare angivna provtagningstiden var felaktig. Mot bakgrund av det och övriga omständigheter kan man på objektiva grunder inte förvänta sig en fällande dom. Därför lägger jag nu ned åtalet, säger assistentåklagare Joel Teran på Åklagarkammaren i Västerås.
Jenny Örn beskriver hur hon fick reda på beskedet att åtalet var nedlagt via medierna.
– Jag får inte ens veta att anklagelserna mot mig är nedlagda av Joel Teran. Jag och min advokat får höra om det via medier, säger hon till Inblick.
Inblick har uppmärksammat flera fall där poliser som begår sexualbrott inte döms utan snarare försvaras till varje pris av Särskilda utredningar (SU), som ska utreda när brott begås av poliser.
Leif Johanssson, som jobbat som polis i fyra decennier och i slutet av sin anställning ansvarade för utbildningar av poliser som arbetade mot övergrepp och sexualbrott, konstaterar att ingen från SU kom på de utbildningar som polismyndigheten anordnade för dem som ska jobba med sådana brott.
– De sågs aldrig till på dessa utbildningar, trots att de jobbar med dessa frågor, konstaterar han.
RUBEN AGNARSSON/TT
ruben@inblick.se

poliser
 
(Till vänster) För tio år sedan slog chefs-JO Mats Melin fast att svenska polisens hantering av informatörer skedde i ett laglöst land. Foto: Commons wikimedia
(Till höger) – Jag förstod att polisen inte kunde utreda sig själva och tillsatte därför en utredning, säger före detta inrikesminister Päivi Räisänen (KD). Foto: Kristdemokraterna

Polisens hantering av inform atörer illegal

Den finske polischefen Jari Aarnio – som fått 13 års fängelse – startade år 2001 ett hemligt företag tillsammans med chefen för informatörsverksamheten på länskriminalen i Stockholm.
Medan flera höga polischefer i Finland nu står inför rätta för sin hantering av informatörer, nöjde sig Sverige med att kritisera polisen via utredningar från JO och JK.


I Helsingfors tingsrätt var det i förra veckan slutpläderingar i den uppmärksammade polisrättegången mot fyra höga före detta och nuvarande polischefer i Finland.
Rättegången pågår i sviterna av knarkhärvan kring den förre chefen för narkotikapolisen i Helsingfors, Jari Aarnio. Poliserna anklagas för att ha känt till hans olagliga arbetsmetoder.
Bland annat ska polischeferna enligt åklagaren inte ha fört register över Aarnios tipsare, och ha försett verifikat över utgifter med falska brottskoder. På så sätt har man omöjliggjort övervakning av polisens verksamhet, rapporterar STT.
Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot är en av de åtalade.
Jari Aarnio dömdes till sammanlagt 13 års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott. Aarnio misstänks till och med ha känt till mordplanerna på en tungt belastad brottsling med kopplingar till Arlandarånet 2002 men låtit bli att ingripa, skriver Hufvudstadsbladet. Mannen lönnmördades i Helsingfors 2003.

Inga källor registrerades

Rättegången har gällt hur polisen i Helsingfors handskats med sina informationskällor. Under Aarnios ledning avlägsnade narkotikapolisen i Helsingfors sina källor ur registret och inga nya källor registrerades under flera år.
– Hur kan den här verksamheten ha fortsatt i flera år utan att någon ingripit? Som helhet ger det en dyster bild om vad som skett inom polisen och är en fläck på polisens rykte, sade häradsåklagare Harri Tiesmaa enligt Hufvudstadsbladet.
Åklagaren säger att de alla visste om missbruket och med avsikt försummade övervakningen. Alla polischefer nekar till brott.
Brottsligheten hos den finska polisen avslöjades när förra inrikesministern Päivi Räsänen (KD) år 2013 tillsatte en utredning eftersom hon insåg att polisen inte skulle klara av att utreda sig själva.

Svensk koppling

Jari Aarnio startade år 2001 ett hemligt företag tillsammans med Ali Lindholm, chefen för informatörsverksamheten på länskriminalen i Stockholm, vars hanterare jobbade som porrklubbsdirektör åt gangstern Mille Markovic, samtidigt som han rekryterade kriminella att arbeta under cover åt polisen.
I Sverige blev det i princip inga rättsliga följder efter avslöjanden av polisens illegala informatörsmetoder. Däremot tillsattes flera utredningar, som uttryckte skarp kritik.
En annan av Ali Lindholms underordnade, Olle Liljegren, fälldes hösten 2004 för grovt vapenbrott, grovt tjänstefel och medhjälp till grovt narkotikabrott. Domen blev fyra års fängelse, men överklagades till hovrätten, där Liljegren friades helt.
Riksåklagaren överklagade hovrättsdomen till HD, som dömde Liljegren till villkorlig dom. HD tog inte upp de tidigare misstankarna om narkotikahantering och om Liljegren hade använt sig av otillåten brottsprovokation.

Laglöst land

I slutet av juni 2008 släppte istället chefs-JO Mats Melin sin utredning om brotts- och bevisprovokationer, samt om polisens informatörer och infiltratörer. I sin utredning var han mycket kritisk till hur brottsprovokationer genomförts i Sverige.
– Det allmänna intryck man fått av fallet med Olle Liljegren och diskussionen i medierna är att det ser ut lite som vilda västern eller laglöst land på det här området, säger Mats Melin.
Samtidigt släppte JK Göran Lambertz en utredning som kritiserade Stockholmspolisens vapenhantering.
Utredningen konstaterade bland annat att vapen som hade omhändertagits av polisen och skulle ha förstörts, istället användes för nya brott.
– Min övertygelse är att det har lämnats vapen till kriminella, att man inte har varit så noga med det, utan har menat att det har tjänat sitt syfte att ibland låta kriminella komma över vapen som polisen tidigare omhändertagit. Det är absolut min bild att det var så det gick till, sade Göran Lambertz när han släppte sin utredning.
​RUBEN AGNARSSON/TT
ruben@inblick.se
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.