Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

"Vi är de sista som kan höra direkt från överlevarna"

Monika Ekström | 31 jan , 2019
Det som skrämmer Susanna Kokkonen, som doktorerat på Förintelsen, är den lätthet och sorglöshet som det tyska samhället förändrades med. – Ett steg i fel riktning, en ny lag, en aningslös människa som väljer fel, det är allt som behövs. Vi tänker att det inte kan hända igen, men det var det som hände i Tyskland.
Vi_ar_de_sista_som_kan_hora_direkt_fran_overlevarna
I söndags var det Förintelsens minnesdag. I samband med den gjorde Susanna Kokkonen en Sverigeturné. Bland annat talade hon i riksdagen. Hon är också aktuell med boken "Vägen till Förintelsen". 
Susanna har mött många överlevande från Förintelsen och tycker det är viktigt att få berätta om det hon lärt sig. Flera av dem har blivit nära vänner och varit ett moraliskt stöd. 
– Vi är den sista generationen som kan höra de överlevandes historier direkt från dem. Nästa generation kommer att höra det från oss. Det är viktigt att vi haft den möjligheten, berättar Susanna för Inblick.
Genom att träffa överlevare har hon fått ansikten på dem som utsattes för tyskarnas hat och ondska. 
– Det är jättesvårt att träffa de som överlevt. Man får ett ansikte på det som hände och går in i deras upplevelser. För att klara av det behöver man en motvikt för att inte bli cynisk och misstänksam mot människor 
Förintelsen var unik eftersom det var världens största folkmord och  drabbade så många människor. 
– Det är ett intressant ämne att studera då det påverkat världen så mycket, men det är också det svåraste man kan närma sig och det kan ge mardrömmar, berättar Susanna. 
Vidare var hela samhällsapparaten inblandad, allt från järnvägar, skolor och universitet. Bakom fanns en lång psykologisk process och lagstiftning.
– Det hände på ett industriellt och planerat sätt, man talar om dödsfabriker. Det hände inte spontant. Hela samhället var involverat i det från början. 

Långvarigt judehat

Enligt Kokkonen är det många som inte förstår att Förintelsen var ett resultat av ett långvarigt judehat.
– Förintelsen var slutet, inte början.
Enligt Kokkonen finns det mycket att lära av det som hände. 
– Tyskland var en civiliserad, modern stat, men utbildningen och kulturen hjälpte inte. 
– Även om folket såg att det fanns våldsamma nazister på gatorna blev Hitler ändå vald på demokratiskt sätt och kom till makten. 
Att lagen blev en del av Förintelsen och de som ställdes inför rätta efter kriget hänvisade till att det de gjorde var lagligt, tycker Susanna är anmärkningsvärt. 
– Vi kan lära oss att hela konceptet av lagar kan bli helt förstört. 
Susanna säger att folkmordet kan vara lätt att glömma, eftersom det är svårt att förstå att det var så många judar som mördades. 
– Om man säger att det var tio eller 100, så förstår man det. När man kommer till miljoner så är det helt omöjligt att tänka hur många det egentligen var. 
Något som skrämmer Susanna är hur lätt det gick att förändra det tyska samhället.
– Ett steg i fel riktning, en ny lag, en aningslös människa som väljer fel, det är allt som behövs. Vi tänker att det inte kan hända igen, men det var det som hände i Tyskland. 
Susanna ser hur rätten att uttrycka sig är hotad idag. 
– Vi behöver slå vakt om yttrandefriheten så att alla får säga vad de tänker. Men det finns de som menar att man inte får säga något som sårar någon annans religion. Det tycker jag absolut man måste kunna få säga.
I boken skriver Susanna om att judarna var befriade efter kriget, men inte fria. Under intervjun förklarar hon det närmare. 
– När amerikaner, ryska eller britter kom in till lägren och befriade judarna på det sättet behövde de inte längre vara rädda för sina liv. Frihet är att man kan bygga sitt liv, men det kunde de faktiska inte göra.
– Det fanns ingen plan för vart de skulle gå. När de försökte gå tillbaka till sina hem så ville inte befolkningen ha dem där och de hade tagit deras hus. De var befriade, men hade mist sina familjer och hade ingenstans att gå.  

Italien annorlunda

Efter kriget var antisemitismen fortsatt stark.
– Det var fysiskt våld och vad som hände var att de faktiskt blev mördade. Även de som gömt undan judar blev mördade efter kriget. 
Men i Italien som var på Tysklands sida i kriget var det annorlunda. 
– I min forskning framkom det att de som kom till Italien upplevde det som om de kom från mörker till ljus. Även om de hade antisemitisk propaganda där så hade folket hållit sig fria från det. 
Idag ser Susanna att antisemitismen ökar igen i samhället. 
– 1945 när kriget slutade var det tabu att säga allt som man tänkte om judar, eftersom det fanns en förbindelse mellan Förintelsen och antisemitismen. Det var inkorrekt då. 
– Men under kriget 2014 såg man att man kunde säga vad som helst. Antisemitism hade blivit en del av samhället igen. Även om mycket hat är mot staten Israel är judiska församlingar också måltavlor. 
– Det är farligt när regeringar stänger sina ögon. De förstår inte att hela samhället börjar förändras. Om man tillåter hat i samhället så är det inte bara mot de första offren, utan det kommer att förändra hela samhället. 
– När man hatar Israel så försöker man ha en värld utan en judisk stat. Det är mycket allvarligt.

Varnar för tystnad

Susanna varnar för att vara tyst när man ser tecken på antisemitism. 
– Saker kan gå fel och det är viktigt att man tänker på det och inte är rädd för att stöta sig med någon. 
Hon påpekar att det är många som säger att de civila samhällenas lagar inte bygger på det judiska. 
– Vi ska säga att de byggde på grekisk-romerska värden. Det är inte sant. Det finns en rörelse som går längre bort och inte vill erkänna våra rötter och det kan vara mycket allvarligt.
​MONIKA EKSTRÖM
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.