Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

S vill samarbeta med V i Försvarsberedningen

Ruben Agnarsson | 17 jan , 2019
Socialdemokraterna, som har drivit på nedmonteringen av Sveriges försvar, ville strax före jul ge 3,9 miljarder mindre till Försvarsmakten än den M+KD-budget som riksdagen röstade igenom. Trots att försvarsminister Peter Hultqvist (S) i helgen i skarpa ordalag varnade för Rysslands upprustning, vill Stefan Löfven (S) samarbeta med Jonas Sjöstedt (V) i Försvarsberedningen.
S_vill_samarbeta_med_V
I skuggan av regeringsförhandlingarna inleddes Folk och Försvars rikskonferens i söndags för att under tre dagar diskutera svensk säkerhetspolitik.
Årets upplaga av rikskonferensen, som anordnades för 73:e gången i ordningen och samlade omkring 350 deltagare och 50-60 talare på Högfjällshotellet i Sälen, präglades av det osäkra politiska läget där Sverige stått utan regering i snart fyra månader. I måndags slog Stefan Löfven fast att han kunde samarbeta med Vänsterpartiet i Försvarsberedningen.
I fjol på Folk och Försvar ifrågasatte Löfven, tillsammans med Vänsterpartiet, Försvarsberedningens slutsatser. Alla riksdagspartier förutom Vänsterpartiet var i beredningen eniga om att det bästa sättet att beskriva hotet mot Sverige är att ”ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas”. På Folk och Försvar höll statsminister Stefan Löfven – precis som V – tvärtom fast vid det tidigare utttrycket att ”ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt”.
Den socialdemokratiska övergångsregeringen var i år överrepresenterad i Sälen, med två ministrar (Morgan Johansson och Peter Hultqvist), samt Niklas Karlsson, ordförande i försvarsutskottet, och UD:s kabinettsekreterare Annika Söder som huvudtalare.
Moderaterna representerades av partiledare Ulf Kristersson, utbildningsutskottets ordförande Hans Wallmark och EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark.
Alla riksdagspartier utom två av de partier som som vill satsa mest på det svenska försvaret –Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – hade en riksdagspolitiker och/eller EU-parlamentariker representerad på Folk och Försvars talarlista.

Desinformation

I sitt anförande varnade försvarsminister Peter Hultqvist (S) för Rysslands upprustning och pekade på landets aggressiva beteende: 
– Ryssland investerar mycket stora belopp i en ökad militär förmåga både konventionellt och när det gäller kärnvapen. Man gör det långsiktigt och förbanden övas och vi kan notera en förbättrad kapacitet, sade han och beskrev kriget i Ukraina som en pågående lågintensiv konflikt och annekteringen av Krim 2014 som folkrättsvidrig.
– Den ryska aggressionen mot Georgien 2008 ändrade de grundläggande säkerhetspolitiska förhållandena i vårt närområde. Annekteringen av Krim var oacceptabel då, och är det i lika hög grad nu, betonade Peter Hultqvist.
– Giftattacken i Salisbury och spioneriet mot organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) är handlingar från den ryska regimen som är oacceptabla, fortsatte han och beskrev hur Ryssland använder ett helt batteri av aktiviteter som sträcker sig över ”hela skalan med militär aktivitet och uppbyggnad, säkerhetspolitisk markeringspolitik, psykologiska operationer med vilseledning – splittring – överraskning – underminering och desinformation”.
– Spioneri och provokativt beteende med dominanshandlingar som ingredienser hör också till bilden, förklarade Peter Hultqvist.

”Fyrkantiga procentsatser”

Försvarsministern kom även in på Försvarets budgetanslag, som från början av 1980-talet minskat från 3,1 procent till 1,0 procent av BNP år 2017.
– Det är viktigare att diskutera hur vi skapar konkret militär förmåga och hur pengarna verkligen används, än att fokusera på olika fyrkantiga procentsatser av BNP. Det är nämligen resultaten som räknas i skarpt läge, menade Hultqvist, som i år bjudit in sina nordiska kollegor till rikskonferensen: Claus Hjort Frederiksen från Danmark, Jussi Niinistö från Finland och Frank Bakke-Jensen från Norge.
– Det nordiska samarbetet är av stor betydelse i vår strategi för att stabilisera läget i vårt närområde, minimera risken för civila och militära kriser och bana vägen för en fredlig utveckling. De nordiska länderna är bundna till varandra genom geografi, historia, kultur och värderingar, sade Peter Hultqvist.

Två procent av BNP

Även moderaternas ledare Ulf Kristersson varnade för Rysslands agerande och påpekade att vi inte längre yrvaket kan tala om ett ”nytt och sämre säkerhetsläge”.
– Ryssland invaderade Georgien för mer än ett decennium sedan. Det är fem år sedan Krimhalvön annekterades illegalt. Och inte ens två månader sedan rysk säkerhetstjänst tillfångatog 24 ukrainska sjömän vid Azovska sjön, sade han.
– Vi behöver stärka försvaret och våra internationella samarbeten här och nu. Men vi måste också vara uthålliga. Idag råder bred politisk enighet om att det svenska försvaret ska förstärkas. Det är bra, en nyvunnen nationell tillgång.
– Och när riksdagen före jul biföll vår budget – inte regeringens – togs också konkreta steg i rätt riktning. I handling prioriterar vi det som andra mest pratar om. Vår budget ger totalförsvarets myndigheter nödvändiga tillskott för ökad operativ förmåga:  Fyra miljarder mer till försvaret ger de resurser som krävs för att genomföra 2015 års försvarsbeslut, sade Kristersson och uttryckte att målet är två procent av BNP till försvaret från 2028.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Så drev S på nedrustningen av Sverige

Strax före jul höjdes försvarsanslagen med nästan 3,9 miljarder jämfört med den nedröstade övergångsbudgeten, när riksdagen istället röstade igenom M+KD-budgeten.
Socialdemokraterna har drivit på nedrustningen i decennier.


Försvarets budgetanslag har från början av 1980-talet minskat från 3,1 procent till 1,0 procent av BNP år 2017.
Det var under Göran Perssons tid som finansminister och statsminister som försvarsbudgetens andel av BNP sjönk från 2,3 till 1,3 procent.
Hans tre försvarsministrar Thage G Peterson, Björn von Sydow och Leni Björklund ansvarade för tre försvarsbeslut (år 1996, 2000 och 2004) som till stor del avvecklade det svenska försvaret.
”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret. Få förändringar var svårare att driva igenom… Det blev tufft. Men på det stora hela har de förslag som regeringen fört fram antagits av riksdagen och sedan genomförts i praktiken” skrev Göran Persson i sina memoarer ”Min väg, mina val” i oktober 2007 och föreslog att Försvarsutskottet och Försvarsberedningen skulle läggas ned.
I Socialdemokraternas budgetmotioner för 2009 och 2010 ville partiet dra ned anslaget till Försvaret med flera miljarder varje år. Och inför valet 2010 ville de rödgröna minska försvarsanslagen med 2 miljarder kronor.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.