Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

”Jag var KGB:s huvudmål vid Lettlands befrielse”

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2019
En före detta premiärminister, en nuvarande president i Högsta domstolen, en tidigare utrikesminister, en tidigare chef för den statliga televisionen och en katolsk kardinal finns i det lettiska KGB-arkiv som nu offentliggörs. – Jag var KGB:s huvudmål vid Lettlands befrielse, säger förre folkrättsprofessorn Bo Theutenberg.
Jag_var_KGBs_huvudmal_vid_Lettlads_befrielse

Dagarna före jul offentliggjordes den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB:s arkiv i Lettland. I det omfattande materialet finns namn på personer som i dag är välkända i Lettland.
   Efter 25 års diskussioner i rättsliga och politiska organ, samt i lettiska medier, har Lettlands statliga arkiv beslutat att slutligen avslöja alla tidigare anställda på KGB, tack vare lagändringar som godkändes fyra dagar före julafton.
   Den nuvarande presidenten i den lettiska Högsta domstolen, Ivars Bickovics, hör till dem som finns med i KGB-arkiven, enligt AFP.
   På listan fanns även Ivars Godmanis, som i två omgångar varit premiärminister i Lettland, dels på 1990-talet och därefter mellan 2007 och 2009.  Hans utrikesminister Georgs Andrejevs under den första mandatperioden finns också med i KGB-arkiven.
   Rolands Tjarve, tidigare chef för LTV, den statliga televisionen, finns också med, liksom den tidigare katolske kardinalen Julijans Vaivods, som dog 1990.
Nästa uppsättning dokument förväntas släppas i januari, skriver AFP.
   Omkring 25 000 letter samarbetade eller var agenter för KGB under åren 1953 till 1992.

Svensk hjälp vid befrielsen

I samband med Lettlands befrielse från Sovjets ockupation anlitade den lettiska regeringen den svenske folkrättsprofessorn Bo Theutenberg i förhandlingarna med Moskva.
   Theutenberg hade precis då blivit bortmanövrerad från svenska UD, på grund av Pierre Schoris intriger och då hans främste beskyddare – statsminister Olof Palme – inte längre var i livet.
   Palme envisades nämligen med – i motsats till statsministerns politiska omgivning – att ge Theutenberg sitt stöd i gränsförhandlingarna med Sovjet om vita zonen utanför Gotland. Theutenberg hade även Palmes uppbackning när han skrev protestnoterna till Moskva med anledning av de återkommande sovjetiska ubåtskränkningarna.

KGB:s måltavla 

– Jag tjänstgjorde i Lettland under hela befrielsen och var under denna tid KGB:s måltavla nummer ett. De tänkte säkert ”Vad gör han här? Han har bråkat med oss om u-båtarna, om vita zonen och nu är han här”, resonerar Bo Theutenberg när Inblick träffar honom på ett café i Djursholm och samtalet glider in på de nyligen öppnade lettiska KGB-arkiven.
   – Det var ganska tufft, tillägger han om sitt folkrättsliga engagemang för Baltikums befrielse och om uppdraget att förhandla med Moskva om de ryska truppernas tillbakadragande.
   – Jag var med i Lettlands delegation och tjänstgjorde där i 4-5 år Det var mycket tack vare den hjälp de fick, som de blev fria. Uppdraget utsatte mig för väldigt stor fara. KGB ville säkert knäppa mig. Man visste inte vilka i regeringen som var pålitliga och inte. Man fick fråga sig hela tiden: ”Kan jag lita på den här personen”, det fanns ju vissa personer som absolut inte ville att Baltikum skulle befrias, säger Bo Theutenberg.

Sverige hemlighåller

I Sverige försökte professor Birgitta Almgren länge att få ut uppgifter om vilka svenskar som arbetade för KGB:s systerorganisation Stasi under det kalla kriget, men både Säpo och Kammarrätten sade nej.
  Regeringsrätten lät henne sedan få tillgång till delar av arkiven för att sedan hota henne med fängelse om hon avslöjade namnen på Stasi-listan.
  – Att hemlighålla läsning på det sätt som Sverige gör är ett beteende som kännetecknar diktaturer, sade Helmut Müller-Enbergs på Stasi-arkivet, som har studerat vilka informatörer och agenter Stasi hade i Sverige under det kalla kriget, till Inblick i september 2011.
  – Det är ofattbart att en demokrati kan handla så, tillade han.
   Nio av de 57 svenskar som finns med på Säpos lista över personer som samarbetade med Stasi är journalister, enligt forskaren Birgitta Almgren.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Han tvingades fly från UD efter Palmemordet – till Lettland


Hade Olof Palme tröttnat på att hans Moskvalojala omgivning föste honom framför sig i riktning mot ett landsförräderi och istället bestämt sig för att som sann fosterlandsvän sätta stopp för Moskva i april 1986?
   Det frågar sig folkrättsprofessorn Bo Theutenberg, som flydde från UD efter Palmemordet för att istället hjälpa Lettland vid befrielsen från Sovjets ockupation.


I höstas kom den fjärde volymen av Bo Theutenbergs memoarserie ”Dagbok från UD” ut. Boken sträcker sig fram till den 31 december 1985, två månader innan hans högste chef, statsminister Olof Palme, mördades.
   När författaren utifrån sin erfarenheter och kunskaper från tre centrala arenor – den politiska, den akademiska och den militära – nu formulerar sina kärnfulla slutsatser om ubåtskränkningar, gränsförhandlingar med Sovjet, bakgrunden till Palmemordet och sovjetisk infiltration av Sverige, är det få i Sverige som vill lyssna.
   Detta trots att den forne professorn i folkrätt under ett helt decennium varvade en framstående akademisk karriär med en position som Utrikesdepartementets (UD) folkrättssakkunnige, de sista fem åren med ambassadörs status.

Unik insyn

Eftersom Bo Theutenberg satt med i Försvarsstaben fick han en helt unik insyn i säkerhetspolitiska förhållanden och Sveriges relationer till främmande makt.
   – Hade jag inte haft denna position hade jag inte kunnat skriva den här boken, slår Bo Theutenberg fast.
   Det är en bakbunden och underminerad folkrättssakkunnig som framträder i de sista kapitlen av volym fyra av Theutenbergs memoarböcker, trots att statsminister Palme gav honom sitt fulla stöd vid de tuffa förhandlingarna med Sovjet om gränsen utanför Gotland i den så kallade vita zonen.
   Under förhandlingarna upptäckte folkrättsprofessorn att det inte räckte att föra samtal med Sovjetunionen om gränsen utanför Gotland. 
   UD:s kabinettsekreterare Pierre Schori företrädde nämligen Moskvas – inte Sveriges – intressen i förhandlingarna. Olof Palmes uttryckliga stöd till Theutenberg räckte inte när UD:s starke man drev sin egen Sovjetvänliga linje.

Förgiftad stämning 

Memoarboken beskriver en förgiftad och konfliktfylld stämning på UD veckorna innan Palmemordet.
   I centrum för konflikten står de folkrättsliga förhandlingarna med Sovjet om gränsdragningarna utanför Gotland. Statsminister Palmes stöd till folkrättsprofessorn hindrade inte Schori från att underminera Theutenbergs roll.
   Den 18 december 1985 kl 15.00 träffade han utrikesminister Sten Andersson – samt tre borgerliga partiledare – i utrikesnämnden.
   Total enighet rådde om att Bo Theutenberg och Pierre Schori skulle åka till Moskva den 13-14 januari 1986 för att förhandla om den vita zonen.
   Vad de borgerliga partiledarna då inte visste var att Theutenberg redan några veckor tidigare hade lämnat in sin avskedsansökan till Pierre Schori, eftersom Schori i samband med Theutenbergs sonderingar uttryckt sig villig till betydligt större eftergifter till Sovjet än vad som var rimligt.

Åkte ensam

Den 30 december 1985 meddelade Pierre Schori att han skulle åka ensam till Moskva i mitten av januari.  Han ville förhandla på egen hand, med vice utrikesminister Viktor Maltsev, förklarade han för Bo Theutenberg som samma dag skrev i sin dagbok:
   ”Talade i telefon med Pierre Schori... Trodde att utrikesministern bestämt att jag skulle följa med. Nu vacklas det igen… Det skall förhandlas tydligen! Dessutom har han säkert en egen agenda (KGB).”
   I mitten av januari 1986 reste Pierre Schori ensam till Moskva – utan den förhandlare som statsminister Olof Palme officiellt hade utsett.
   En dryg månad senare mördades Sveriges statsminister.
   Efter Palmes död tvingades utrikesdepartementets folkrättsexpert bort från sin post på grund av Pierre Schoris intriger.
   Istället blev han i flera år Lettlands centrala folkrättsförhandlare gentemot Moskva i samband med landets befrielse från Sovjets ockupation.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Ur Theutenbergs nya memoarbok:

KGB föredrog S+C-regering 

– borgerliga skulle splittras


I Bo Theutenbergs nya memoarbok avslöjas hur KGB aktivt blandade sig i Finlands inrikespolitik när Mauno Koivisto blev finsk president år 1982.
   Boken beskriver även hur Pierre Schori ställde sig positiv till att Sovjet invaderade Polen i början av 1980-talet för att stoppa den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet.


I volym fyra av memoarserien ”Dagbok från UD” redogör folkrättsprofessor Bo Theutenberg för uppgifter i Mithrokin-arkiven som beskriver hur den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB aktivt påverkade Finlands inrikespolitik när Mauno Koivisto blev finsk president år 1982.
   Instruktionerna till det finska KGB-kontoret var bland annat att genom operativa resurser som utfördes av en ”vakthållare” i Koivistos omedelbara närhet, påverka presidentens ställningstagande i utrikes- och inrikespolitiska frågor till Sovjets förmån.
   Premiärministern Sorsa (S) – som enligt Mithrokin-arkiven redan var Moskvas man – skulle stödjas i sin utrikespolitik och socialdemokraternas antikommunism skulle minskas.
   De borgerliga partierna skulle splittras och Centerpartiets Ahti Karjalainen skulle stödjas ”men låt honom inte bli för självständig”, löd direktiven.
   Regeringen måste bildas mellan Vänstern och Centern, medan de konservativa partierna skulle undvikas. Högerkrafterna måste komprometteras.
   – Instruktionerna till KGB-residenturen i Finland vid tidpunkten för Mauno Koivistos val till president 1982 måste karaktäriseras som mycket farliga för Finlands suveränitet, oberoende och självständighet, menar folkrättsprofessor Bo Theutenberg.

Påverkan även i Sverige

Även i Sverige var den Moskvastyrda Warszawapakten involverad i inrikespolitiska påverkansoperationer.
   Vid riksdagsvalet år 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var och ett liknande dödläge som dagens politiska situation uppstod.
    Detta resulterade i att flera beslut i riksdagen kom att avgöras med lottens hjälp (från hösten 1976 fick riksdagen 349 ledamöter).
   För att undvika anarki i det som kom att kallas lotteririksdagen 1973-1976, gjorde Centerpartiet och Socialdemokraterna upp i viktiga budgetfrågor.

Polska spioner

I samband med en middag efter ett arbetsmöte med ledare för de två partierna i Kollontajrummet på Grand Hotel i Saltsjöbaden i december 1974 anlitades 5-6 prostituerade från Doris Hopps stall för att ”underhålla” politikerna; fyra socialdemokratiska statsråd och två centerpartistiska toppolitiker.
   I boken ”Makten, männen och mörkläggningen” från 2004 beskriver Deanne Rauscher hur Bordellmamman Doris Hopp på 1970-talet samarbetade med personer på den polska ambassaden som pekats ut för spioneri för det kommunistiska östblocket.
   Den polska ambassaden anlitade prostituerade i Doris Hopps stall, där dessutom flera kvinnor var polska medborgare.
   I maj 1976 greps Doris Hopp, misstänkt för koppleriverksamhet. 

Ebbe Carlsson ringde polisen

Samma dag ringde Ebbe Carlsson, informationssekreterare på justitiedepartementet, till polisens spaningschef och uppmanade dem att lägga locket på och istället ägna sig åt andra, betydligt viktigare, saker.
   En anledning till Ebbe Carlssons makt över justitieminister Lennart Geijer som nämns i boken var hans kännedom om Geijers förhållande till prostituerade.
   Redan i november 1970 hade polisen gripit Lillemor Östlin – en kvinnlig knarklangare som var prostituerad och hade kopplingar till den organiserade brottsligheten i Sverige och som dessutom hade ett förhållande med landets justitieminister Lennart Geijer.
   De polska prostituerade i Doris Hopps stall hade umgänge med viktiga svenska militärer och flera politiker i utrikesnämnden. 

Klartecken för Poleninvasion

I sin senaste bok beskriver även Bo Theutenberg hur Pierre Schori på ett möte med Socialistinternationalens centralkommitté i december 1981 ställde sig positiv till att Sovjet kunde ingripa med krigslagar, det vill säga med invasion, mot den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet – något som Sverige heller inte skulle protestera mot.
   Uppgifterna finns i Bukovskyarkivens protokoll och i CIA-handlingar. Boken beskriver också hur Sven Hirdman som statssekreterare i Försvarsdepartementet undergrävde för regeringen Fälldin redan 1982, genom att i sina kontakter med Sovjet erbjuda eftergifter i gränsförhandlingarna om vita zonen utanför Gotland.
   – Jag kan så här i retroperspektiv inte värja mig för frågan om det var Hirdmans uppgift att såväl i U137-affären som i vita zonenfrågan bispringa Sovjetunionen och dess agerande, skriver Bo Theutenberg i sin bok.

Kärnvapenfri zon

Theutenberg skriver även om Palmekommissionen, som förespråkade en kärnvapenfri zon i Norden. Kommissionen bildades på inrådan av den finländske statsministern Kalevi Sorsa – vars hemliga Sovjetkontakter flera underrättelsearkiv på senare tid avslöjat.
   Samtidigt som Sovjet krävde monopol för sina egna kärnvapen i norra Europa planterade alltså landets säkerhetstjänst kraven på kärnvapenfria korridorer i Norden via sina representanter i de nordiska länderna via de fredsrörelser som bildades och/eller infiltrerades.
   Det skedde samtidigt som Sovjet kränkte svenska farvatten med den kärnvapenbestyckade ubåten U137 och Sveriges regering godkände försäljning av avancerade produkter för framställning av kärnladdningar till Warszawapakten.
   – Pierre Schori föste Palme framför sig i bildandet av den här kommissionen, konstaterar Bo Theutenberg angående Palmekommissionens krav på en kärnvapenfri zon i Norden.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
Massiva_polisinsatser_mot_barn
feb 20, 2020
Sirenerna studsar mellan husets väggar. Polisbilar kör i rad i hög hastighet mot Barnevernets kontor i Stavanger. Vissa av dem stannar vid ingången till byggnaden vid St. Olavs gate, andra på Løkkeveien. Fem polisbilar anländer, sju poliser stormar in i byggnaden.
eBlick
feb 20, 2020
För att förstå vad som händer i och kring Israel idag är det viktigt att ha den historiska bakgrunden. I Inblicks nya serie om Israels pionjärer presenteras män och kvinnor som varit viktiga i förberedelsearbetet när den nya judiska staten skulle födas fram. Många av dem blev pelare i den nyfödda statens politiska och industriella arbete.
eBlick
feb 20, 2020
I augusti 2018 tillträdde Rigmor Holst som chefredaktör. Efter att ha varit sjukskriven en tid lämnar hon nu över till Hans och Eva Marklund. Inblick ställde fem frågor till Rigmor om tiden som chefredaktör.
eBlick
feb 13, 2020
Varje år äger en mycket speciell försoningskonferens rum vars syfte är att sammanföra dem som inte skulle kunna samlas under några andra omständigheter: judiska och arabiska troende från hela Mellanöstern.
eBlick
feb 13, 2020
Hans och Eva Marklund vill på Alla hjärtans dag starta ett upprop på nätet för äktenskapet, We two, Vi två. – Vi behöver lyfta fram äktenskapet betydelse i vårt samhälle idag, när cirka 50 procent av alla äktenskap går sönder, säger Hans till Inblick.
eBlick
feb 13, 2020
Under 2018 ägde 24 958 skilsmässor rum i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Det är nästan 1 000 fler skilsmässor än året innan. Samtidigt gifte sig drygt 50 000 personer. – De höga skilsmässotalen kan vara en konsekvens av samhällets ändrade värderingar, säger prästen Ole Olsen, till Inblick.
eBlick
feb 06, 2020
I dagarna tvingas hundratals personer, en majoritet av dem är ensamkommande ungdomar, lämna Migrationsverkets boende. En i allra högsta grad osäker tillvaro i hemlöshet, utsatthet och kriminalitet är vad som väntar dem när de nu slängs ut på gatan.
eBlick
feb 06, 2020
Ofta talas det om ”palestinierna” som om de vore ursprungsbefolkningen i det som är dagens Israel. Men detta stämmer inte överens med verkligheten. Två frågor som behövs ställas är: Finns det ett historiskt, självständigt land som heter Palestina och vad är i så fall det landets historia och dess gränser?
eBlick
feb 06, 2020
USA:s historiska förslag till fredsplan för Mellanösternkonflikten tillkännagavs av Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Washington DC förra veckan. Planen har som väntat fått delade reaktioner då USA erkänner Israels rätt till landområden som av FN anses vara ockuperat. – Det här är en historisk dag, sade Benjamin Netanyahu.
eBlick
jan 31, 2020
Sveriges statsminister Stefan Löfven höll tal vid konferensen World Holoccaust Forum 2020 i Yad Vashem i Jerusalem inför minnesdagen för Förintelsen.
eBlick
jan 31, 2020
Tre terminer i stället för två och ett kortare sommarlov. Det kan bli verklighet i Malmö då grundskolenämnden vill testa detta under en försöksperiod. En ansökan kommer att lämnas in till regeringen. – Både barn och lärare behöver den återhämtning och den morot ett sommarlov är, säger läraren Kerstin Carlsson, som jobbat många år i Malmö till Inblick
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020
Christian Mölk | 11 nov, 2019
Christian Mölk | 30 okt, 2019
Christian Mölk | 13 aug, 2019
Ruben Agnarsson | 23 maj, 2019
Christian Mölk | 08 maj, 2019