Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sveriges regering sämst i Europa när det gäller judars säkerhet

Ruben Agnarsson | 20 dec , 2018
Antisemitisk hatpropaganda, trakasserier och rädsla för att bli igenkänd som jude – det är en verklighet som judar möter i EU i dag, visar en EU-rapport, som är den största undersökningen någonsin av judars situation i Europa. Sverige hamnade längst ned när det gäller judars säkerhetsbehov, enligt den omfattande rapporten – som endast blev en notis på TT.
Sveriges_regering_samst_i_Europa _nar_det_galler_judars_sakerhet
Strax efter att det amerikanska tv-bolaget CNN presenterade en undersökning som visade att antisemitiska fördomar lever i högsta välmåga i Europa, släppte EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) en rapport som bekräftar bilden.
– Flera decennier efter förintelsen kvarstår en fruktansvärt hög grad av antisemitism som dessutom växer inom EU. EU:s medlemsländer måste vidta fler åtgärder för att förhindra och bekämpa antisemitismen. Judar har rätt att leva fritt utan hat och utan att behöva frukta för sin säkerhet, säger FRA:s direktör Michael O’Flaherty.
Sveriges regering hamnar på sista plats bland de tolv EU-länderna när det gäller regeringens ansträngningar för att judarna ska känna sig trygga. 74 procent av judarna i Sverige tycker inte regeringen gör tillräckligt för deras trygghet, medan samma siffra för Danmark endast är 18 procent.
Även den svenska regeringens kamp mot antisemitism får underkänt. 81 procent tycker inte regeringen Löfvén gjort tillräckligt på detta område. Endast regeringarna i Polen och Ungern får sämre betyg.
Radikala muslimska uppfattningar och vänsteråsikter är vanligare motiv för antisemitiska polisrapporter i Sverige än övriga EU-länder. Trenden i Sverige för polisrapporter om brott med antisemtiska motiv visar en ökning med närmare 70 procent på tio år, enligt EU-rapporten.

Mellan stolarna

I fredags förra veckan frågade Inblick Nyhestbyrån TT varför de inte uppmärksammat den omfattande EU-rapporten om antisemitism.
– Nej, den verkar vi inte ha skrivit om. Det är svårt att säga varför, jag vet att det har varit mycket den senaste tiden och det kan vara saker som hamnat mellan stolarna. Jag har svårt att redogöra för exakt, eftersom jag inte varit i tjänst, förklarar deskchef Rebecka Fogelmarck, som betonar att hon varit ledig några dagar och inte är fullt uppdaterad.
När vi lagt på luren skickar Rebecka Fogelmarck ett mail, där hon bifogar en notis som TT gjorde om rapporten utifrån Sveriges Radios bevakning av den omfattande undersökningen.
FRA:s rapport om erfarenheter och upplevelser av antisemitism är den andra undersökningen om diskriminering och hatbrott mot judar i EU. Slutsatserna av undersökningen är att det kommer allt fler vittnesmål om vandalism, trakasserier, hot och våld och att antisemitismen ökar.
Cirka 90 procent av de svarande anser att antisemitismen ökar i deras länder. Cirka 90 procent ansåg även att problemet är särskilt stort på internet, medan omkring 70 procent anser att antisemitismen är vanligast i det offentliga rummet, i media och inom politiken.
Närmare 30 procent har utsatts för trakasserier. De som mer uppenbart kan identifieras som judiska är mest drabbade.

Del av vardagen

Antisemitismen är så djupt rotad i samhället att återkommande trakasserier har blivit en del av judars vardag, konstaterar rapporten.
Nästan 80 procent väljer att inte rapportera allvarliga händelser till polisen eller annan instans. Många gånger är orsaken att de inte tror att något kommer att förändras.
Känslan av otrygghet är speciellt utbredd bland judar i Frankrike, därefter följer Polen, Belgien och Tyskland.
Mer än en tredjedel undviker att delta i judiska evenemang eller besöka judiska platser eftersom de fruktar för sin säkerhet och känner sig otrygga. Lika många har även övervägt att emigrera.
Resultatet visar att EU-länderna omgående måste vidta åtgärder, menar EU:s byrå för grundläggande rättigheter, som uppmanar länderna att börja samarbeta med olika aktörer, framför allt judiska samfund och organisationer från civilsamhället, för att få fram mer effektiva åtgärder samt förebygga och bekämpa antisemitismen.
”Dessa åtgärder bör innefatta insatser för att stärka informationen om förintelsen och öka medvetenheten, trygga judiska samfund och platser samt kontinuerligt följa upp hatbrott mot judar.
Regelbundna brottsofferundersökningar kan bidra till att bedöma effekten av lagar och politik” skriver FRA i ett pressmeddelande.

Mer än 16 000 svarade

Organet uppmanar dessutom EU-länderna att fullt ut och korrekt införa EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen för att skydda offer och motverka rasism: ”Det hjälper offren att få det stöd de har rätt till och säkerställer att förövarna får verkningsfulla, väl avvägda och avskräckande straff. Det skulle i sin tur förmå offer och vittnen att prata och rapportera händelser”.
Undersökningen har gjorts i tolv EU-länder där uppskattningsvis mer än 96 procent av EU:s judiska befolkning bor. Mer än 16 000 judar över 16 år svarade på en internetbaserad enkät under perioden maj till juni 2018. Undersökningen är en fortsättning på den första undersökningens resultat och synpunkter som publicerades 2013.
EU-rapporten kommer strax efter att tv-bolaget CNN presenterade en undersökning som visade att entisemitiska fördomar lever i högsta välmåga i Europa, samtidigt som minnet av Förintelsen håller på att sjunka undan.
CNN konstaterade att mer än en fjärdedel av européerna i undersökningen menade att judarna har för mycket inflytande i affärer och finanser. Närmare en av fyra menar att judarna har för mycket inflytande i konflitker och krig runt om i världen.
Samtidigt uppgav en tredjedel av européerna i undersökningen att de vet endast lite eller ingenting alls om Förintelsen, massmordet på sex miljoner judar i länder som kontrollerades av Adolf Hitlers Nazi-regim på 1930- och 1940-talen.

Europas antisemitism

Antisemitism är ingen ny företeelse i Europa. Redan på 1300-talet svepte en våg av judeförföljelser fram över kontinenten. År 1290 fördrevs alla judar från England, år 1394 skedde samma sak i Frankrike och år 1421 utvisades judarna i Österrike. År 1492 förklarade Spaniens kungapar att alla judar som inte lämnade landet skulle avrättas. Omkring 200 000 judar vars förfäder bott i landet i hundratals år tvingades att fly.
Judar tilläts bo i Sverige först 1782, men inledningsvis endast i Stockholm, Göteborg och Norrköping,
Pogromer i Tsar-ryssland och i Östeuropa på 1880-talet ledde till att omkring 30 000 judar flydde från antisemitismen i Östeuropa och flyttade till det landområde i det Ottomanska riket som i dag heter Israel.
Förintelsen under det andra världskriget var ett folkmord där omkring 6 miljoner judar dödades av Nazityskland och deras allierade. Folkmordet föregicks av en antisemitisk retorik i stora delar av Europa och kunde genomföras tack vare den tysta medgivandet från en folkmajoritet och ett industriellt maskineri som involverade stora delar av samhället i flera ledande europeiska länder.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.