
Maj-Gull Lidén är mycket kritisk till de nedskärningar i den kommunala servicen som nu sker i kommunen.
– De har höjt hyrorna för de gamla på äldreboendet Tallbacken. Hemtjänsten har också försämrats. Inga nyanställningar och inga vikarier. De ska klara sig med befintlig personal, säger Maj-Gull Lidén till Inblick.
– Det är verkligen kris, fortsätter hon.
Stort flyktingmottagande
Likt många andra kommuner tog Vilhelmina emot ett stort antal flyktingar hösten 2015. Detta flyktingmottagande genererade många sköna miljoner i kommunkassan i form av generösa statsbidrag, men dessa pengar klingade av efter bara ett par år.
– Många flyktingar har flyttat härifrån. De vill ju inte bo här. De som stannat kvar har inte lyckats få jobb, så det blir stora kostnader i form av socialbidrag, konstaterar Maj-Gull.
Drabbar glesbygden
Enligt Maj-Gull ska kommunledningen ha känt till den dåliga ekonomin redan för fyra år sedan, men inte gjort något för att förbättra den. Nedläggningen av byskolorna kommer att drabba glesbygden hårt, anser hon.
– Det bor många barnfamiljer ute i byarna. De kan tvingas flytta. Husen kommer att rasa i värde när ingen vill bo där.
Maj-Gull efterlyser statliga insatser för att rädda Vilhelmina.
– Staten måste gå in och hjälpa glesbygden. Vi har ju försörjt storstäderna med vattenkraft, malm och skog. Vi borde få skattelättnader, säger hon.
Utbrett narkotikamissbruk
Men bortsett från kommunens ekonomiska problem så finns det ett helt annat hot som oroar inte bara Maj-Gull och Kenneth utan många andra kommuninvånare i Vilhelmina. Det utbredda narkotikamissbruket bland de yngre som fortfarande bor kvar. Förra måndagen belystes knarket på orten i TV4-programmet Kalla fakta. Flera unga personer i Vilhelmina har knarkat ihjäl sig.
– Människor i Vilhelmina är så upprörda att de håller på att gå i tusen bitar. Vi förlorar ungdomar. Det är nog ännu värre. Polisen finns inte här längre heller. De kommer inte om vi behöver hjälp. De måste i så fall åka från Umeå, vilket tar mer än två timmar.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se
Ekonomisk kris i Vilhelmina kommun
Vilhelmina kommun tvingas ta ett lån på 82 miljoner för att överleva 2020 och kunna betala löner samt andra löpande utgifter. Dessutom sjösätts ett kraftfullt sparpaket i syfte att få kommunens ekonomi på fötter igen.
En svensk kommun kan inte försättas i konkurs och för Vilhelmina, en glesbygdskommun i södra Lappland med lite drygt 6 600 invånare, är det en livlina att hålla hårt i. På tio månader har kommunens betalningsförmåga minskat med 57 miljoner kronor, från strax under 70 miljoner till 13 miljoner. Likviditeten bör i Vilhelminas fall ligga på 25 miljoner för att kommunen ska klara av att betala ut löner. Totalt sett saknas i storleksordningen 50 miljoner kronor på kommunens konto för att kunna betala löner, löpande driftskostnader och planerade investeringar under 2020.
Vill lägga ner skolor
Kommunledningen har beslutat att låna 82 miljoner kronor för att kunna betala löner och andra löpande utgifter under året. Men mångmiljonlånet kan inte ensamt täcka de svarta hålen i budgeten. Det krävs fler åtgärder än så. Ett av sparförslagen handlar om att lägga ner de två skolorna i byarna Malgovik och Nästansjö samt att skrota delar av gymnasieutbudet i Malgomajskolan. Det har även diskuterats att höja skatten med fyra kronor vilket i så fall skulle innebära en inkomstskatt på 38 procent för Vilhelminaborna. Åldringsvården är ett annat område som redan nu omfattas av stora neddragningar i den kommunala välfärden.
"Rädda Vilhelmina"
Den ekonomiska krisen och planerna på kraftiga försämringar har fått många invånare i kommunen att reagera. På Facebook har gruppen ”Rädda Vilhelmina” samlat drygt
1 100 medlemmar. Det är främst hotet om nedläggning av de två byskolorna som upprör gruppmedlemmarna. ”När det gäller Malgovik skola så har byborna lagt ner åtskilliga ideella timmar på skolan... Vi ifrågasätter bland annat vad besparingen blir”, skriver en medlem.
Något som också ifrågasätts är skadegörelsen i kommunen: ”En utgift för kommunen som borde vara mindre eller inte finnas alls är kostnaderna för skadegörelse”, skriver en annan medlem.
GöRAN JACOBSON