Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Julnummer av Inblick i Trons Värld!


Julsäsongen för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Julnumret innehåller ​​sju ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar jul och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV jul 2019_Framsida hemsida

Jul 2019

Nu finns julnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Maria som förlät sin förgripare, Josef som var pokerproffs och Kiaan Malek som blev frälst i en fyllecell är bara tre exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      


ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Nu finns sommarnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram



      
20 feb, 2020
13 feb, 2020

Frankrike undergräver Nato

Ruben Agnarsson | 19 dec , 2019
Stats- och regeringschefer för 29 medlemsländer samlades i början av december i London för att fira Natos 70-årsjubileum. Mötet präglades av motsättningar och turbulens och USA:s president Donald Trump lämnade toppmötet i förtid.
Frankrike_undergraver_Nato
Inför Natos jubileum i början av december beskrev Frankrikes president Emmanuel Macron Nato som ”strategiskt hjärndöd” och menade att varken Ryssland eller Kina borde stå på listan över Natos motståndare.
Donald Trump hotade å sin sida Frankrike med kraftiga nya tullar på bland annat vin, ost, handväskor och kosmetika som ett svar på Frankrikes nya skatter på digitala tjänster, som Apple, Amazon och Google.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotade att stoppa Natos förstärkta försvar av Polen och Baltikum. Landet har redan köpt ryska luftförsvarsmissiler, vilket Emmanuel Macron kritiserade trots att landet i augusti 2009 meddelade att det nyblivna Nato-landet planerade att sälja det franska krigsfartyget Mistral till Ryssland.

Lämnade Nato 1966

Den största vapenaffären någonsin mellan ett Nato-land och Ryssland fortlöpte länge som planerat, trots att Polen, Rumänien och länderna i Baltikum samt USA riktade skarp kritik mot den franska fartygsförsäljningen.
I augusti 2015 avbröts försäljningen och Ryssland fick tillbaka förskottsbetalningen, samtidigt som Egypten med stöd av Saudiarabien köpte Mistralfartygen för att skapa en regional militärflotta.
Att Frankrike trilskas inom Nato är ingen nyhet. Redan år 1966 lämnade landet militäralliansens ledning. Landets president Charles de Gaulle motiverade sitt beslut – då som nu – med att organisationen i för stor grad dominerades av USA.

Egna vägar

43 år senare, i mars år 2009, proklamerade Frankrikes president Nicolas Sarkozy att landet skulle återgå i Natos militära ledning. Övriga Nato-länders applåder till Frankrikes beslut att återvända till den västliga militäralliansen hade knappast avslutats förrän Ryssland i augusti 2009 meddelade att de planerade att köpa det franska krigsfartyget Mistral från Frankrike.
Det är inte första gången som ledande franska politiker går egna vägar när det gäller relationen till Moskva. Det franska socialistpartiet chockade i början av 1970-talet sina socialdemokratiska systerpartier i Europa genom att odla direktkontakter med Sovjetunionens kommunistparti. 
– Ryssland är inte längre en fiende, betonade president Macron efter Nato-mötet i december och stod fast vid sin hållning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


”Världsläget är allvarligt”

Inblick frågade partiernas ledamöter i försvarsutskottet hur allvarlig splittringen i Nato är för Sveriges säkerhet. Nato-förespråkarna L och M valde att inte svara. Även SD valde att inte svara.
– Detta agerande ger oss vatten på vår kvarn att Nato inte är en organisation att hålla i handen, säger Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson.


Mikael Oscarsson (KD), menar att ordstriderna inom Nato är ett av många uttryck för att vi lever i en på många sätt orolig tid. Han är kritisk till att president Macron avfärdar Ryssland och Kina som hot.
– Kina är ju konstaterat ett hot på många sätt, inte minst genom spionage och genom att aktivt jobba på att stjäla idéer och patent. Att Ryssland fortfarande har ett pågående krig i Ukraina är uppenbart för var och en och det, borde vara det även för Macron, säger han.
Mikael Oscarsosn beskriver även Turkiets president Erdogan som ”ett jätteproblem”.
– Han säger jättemärkliga saker hela tiden. Det är en stor och jättekomplicerad utmaning för Nato. Dessa ordstrider inom Nato är både en eskalering och att befintliga sprickor som har funnits under längre tid kommer i dagen.
– För svensk del är det viktigt att i detta tuffare säkerhetspolitiska läge stärka den svenska försvarsmakten. Vi har en alldeles på tok för liten försvarsmakt, som dessutom inte fungerar i alla stycken, säger Mikael Oscarsson.

Elisabeth Falkhaven (MP) tror inte Nato:s splittring påverkar Sveriges säkerhetspolitiska läge nämnvärt på kort sikt.
– Men det visar naturligtvis på svårigheterna med en militärallians där länder drar åt olika håll och där det ingår länder som begår folkrättsbrott eller beter sig oförutsägbart säkerhetspolitiskt. Jag tänker särskilt på Turkiets folkrättsstridiga militäroffensiv mot Syrien och USA:s hastiga beslut om att ge väg för detta och sedan hota med sanktioner mot Turkiet. Det är en oroande utveckling, säger hon.
Elisabeth Falkhaven menar att Sverige ska hålla sig utanför Nato, stärka försvarssamarbetet med våra nordiska grannländer och utveckla det frivilliga och mellanstatliga försvarssamarbetet inom EU och samtidigt hålla emot dem som vill se en EU-armé.
– Vi fortsätter att öka kapaciteten i både det militära och civila försvaret och vi gör inga tvära kast i säkerhetspolitiken utan försöker att på bästa sätt bidra till stabilitet i vårt närområde, fortsätter hon.
Elisabeth Falkhaven menar att ordstrider mellan världens ledare skapar en ogynnsam osäkerhet.
– Samtidigt tror jag att bakom orden finns det en grundläggande enighet kring den europeiska säkerhetsordningen och kring breddad säkerhet, säger hon och pekar på fler hot än de militära: klimatförändringarna, cyberhot, terrorism och andra hot mot demokratin.

Daniel Bäckström (C), menar att Sveriges säkerhetspolitiska situation har försämrats av många olika anledningar.
– Det är något vi kontinuerligt måste förhålla oss till när vi utvecklar svenskt försvar. Sverige behöver fortsätta bygga relationer och stärka den militära förmåga, förklarar han och menar att Nato och den transatlantiska länken är viktigt för europeisk och svensk säkerhet.
– Vi anser fortfarande att Nato är en viktig säkerhetsfrämjande aktör som vi vill att Sverige ska bli medlem i. Vi befinner oss i en tid av oro där utvecklingen är oviss. Vi ser allvarligt på att världsordningen tenderar att utvecklas i en allt mer auktoritär riktning.

Niklas Karlsson (S),
vice ordförande i försvarsutskottet, menar att Sverige i första hand påverkas av säkerhetspolitiska skiftningar i närområdet och att vi måste agera pragmatiskt, tänka långsiktigt och hålla huvudet kallt utan att bli alltför alarmistiska.
– Endast då har vi förmågan att agera snabbt om så skulle behövas, påpekar han och vill banden till grannländerna ska stärkas.
Han menar också att den transatlantiska länken är starkare än den kanske någonsin varit och vill stärka samarbetet inom den Europeiska unionen och fortsätta samarbeta med Storbritannien. 
Niklas Karlsson menar att det är en självklarhet att inte gå med i Nato, men vill samarbeta i utlandsuppdrag och i Nato:s Partnerskap för Fred (PfP).
– Vårt samarbete med enskilda Nato-länder är gott, liksom vårt samarbete med organisationen som sådan, förklarar Niklas Karlsson och pekar på att den allmänna värnplikten har stärkt folkförankringen och personalförsörjningen i försvaret, att bevakningsansvariga myndigheter övar, planerar och krigsplacerar personal, liksom att näringslivets roll i totalförsvaret ses över.
– Vi övar också militärt med andra länder som delar våra demokratiska grundvärderingar, fortsätter han och menar att övningarna visar gemensam kraft, vilja och förmåga att bistå varandra vid en kris.
– Potentiella antagonister ska veta att vi inte står ensamma och kommer att agera tillsammans om så skulle krävas. Det är alltid allvarligt när tonläget skärps. Vi kan konstatera att vi idag har ett långt mer instabilt världsläge än på mycket länge, betonar Niklas Karlsson.

Hanna Gunnarsson (V) ser väldigt allvarligt på att världens ledare agerar på ett oförutsägbart och nästan okontrollerbart sätt. 
– Vi behöver världsledare som kan analysera läget och inte agera alltför mycket i affekt eller ogenomtänkt, betonar hon och konstaterar att. Nato är en organisation som vänsterpartiet inte stödjer och att Nato:s agerande ger partiet vatten på sin kvarn även om hon inte tror det påverkar Sveriges säkerhet i dagsläget.
– Vi behöver hålla oss neutrala och militärt alliansfria. Det har tjänat oss väl och är vår bästa väg framåt. Vi ska inte låta oss påverkas av de snabba händelser som har hänt i Nato-världen senaste tiden utan göra våra egna analyser av omvärldsläget och basera våra riksdagsbeslut på detta, menar Hanna Gunnarsson, som beskriver världsläget som allvarligt.
– Ledare för stora och viktiga länder ska inte hålla på med ogenomtänkta uttalanden utan sitta lite lugnare i båten och göra genomtänkta och långsiktiga analyser.